- Det råder en ny era inom internationell säkerhet, inledde Natos militärkommittés ordförande Rob Bauer presskonferens efter att själva mötesdagen avslutades på lördag kväll.
Enligt den nederländske amiralen är Rysslands krig mycket större än en konflikt om Ukraina.
– Hela den regelbaserade världsordningen är under attack och det är upp till fria demokratier att försvara den.
Natos östra flank det stora samtalsämnet
Det här var första gången Natos militära kommitté sammanträde efter Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni, då medlemsländernas politiska ledare möttes.
Då godkändes Natos nya strategiska koncept, ett dokument som anger målsättningen och ramarna för alliansens verksamhet under de närmaste 20 åren.
Den kanske viktigaste förändringen i konceptet var beslutet att öka Natos militära närvaro längs med hela Natos östra flank.
Försvarscheferna diskuterade hur det här ska göras i praktiken. Vilka länder som ska hjälpa vilka, hur det ska gå till, med hurdan utrustning och hur mycket manskap.
Estland, till exempel, lovade att bygga en ny militärbas nära staden Võru i sydöstra Estland. Den ska bli ungefär lika stor som den som redan finns i Tapa, där de utländska trupperna som nu finns i Estland är placerade.
– Vi måste bygga upp ett system där andra medlemsländers trupper kan komma hit och öva med oss, säger Estlands försvarsmakt överbefälhavare Martin Herem, men också snabbt kan komma hit om hotnivån stiger.
Enligt Natos nya strategiska koncept ska utländska trupper regelbundet träna längs med den östra flanken, men de ska fortsättningsvis vara placerade i sina hemländer.
Finland och Sverige deltog för första gången i det här toppmötet i egenskap av "inbjudna".
Det är en status ett land får nära alla medlemsländer har skrivit under anslutningsprotokollet, vilket skedde i somras.
Sedan dess har Finland och Sverige haft observatörsstatus, vilket betyder att de blir inbjudna till så gott som alla möten, men saknar rösträtt.
Finlands kommendör Timo Kivinens och Sveriges överbefälhavare Micael Bydéns roller var delvis tvetydiga eftersom de formellt ännu inte kan delta i planeringen av försvaret av Natos östra flank, men samtidigt förväntades redogöra för hur respektive land kan bidra till alliansens försvar.
Kivinen var inte anträffbar för en intervju.
– De var på plats för att se hur saker diskuteras, vad vi pratar om och för att lära sig procedurerna, sa amiral Rob Bauer.
Han tillade att Nato tar emot Finland och Sverige med öppna armar.
– Det här gör Nato starkare. Nato får också ett större område att försvara, men vi får också tillgång till Finlands och Sveriges utomordentliga försvarskapacitet.
Turkiet fortfarande ett frågetecken
Av Natos 30 medlemsländer har 27 ratificerat Finlands och Sveriges medlemskap i parlamentet. Portugal och Spanien gjorde det i sista stund inför veckoslutets konferens i Tallinn.
De som inte har gjort det än, enligt Natos egen webbplats, är Slovakien, Turkiet och Ungern.
Portugal och Spanien har inte hunnit lämna in sina ratifikationsinstrument till USAs regering, vilket är det sista steget i processen.
Turkiet är det enda landet som fortfarande säger att det inte är helt säkert att det kommer att godkänna Finlands och Sveriges ansökningar.
Inför medierna kommenterades inte Turkiet med ett enda ord.
Vi får tillgång till Finlands och Sveriges utomordentliga försvarskapacitet, Ryssland får en tusen kilometer lång gräns mot Nato - utan några förstärkningar
Rob Bauer, Natos militärkommittés ordförande
