Start
Artikeln är över 2 år gammal

EU vill inte räkna rester från skogsavverkning som förnybart bränsle – kan ha stor betydelse för Finland

Biomassa är ett bra bränsle just nu, men på sikt måste vi hitta på klokare sätt att producera förnybar energi i Finland, säger biomassaexperten Lauri Sikanen på Naturresursinstitutet Luke.

En trähög ligger framför en fabrik.
Träbränslen står redan för nästan 30 procent av Finlands totala energiförbrukning enligt energikällor. Bild: Petteri Bülow / Yle

Miljöorganisationer marscherar för att rädda den biologiska mångfalden – kräver att staten skyddar sina naturskogar

EU-parlamentet vill höja andelen förnybar energi i EU och därmed bestämma vad som kan räknas som förnybart. För Finland där skogsbiomassan står för en betydande andel av de förnybara energikällorna i landet kan det här innebära problem.

EU vill alltså sätta en gräns för hur mycket primär biomassa som får brännas, det vill säga hur mycket träbränsle som får föras direkt från skogen till förbränning.

Energived som till exempel träd som tas bort vid skogsgallring och rester från skogsavverkning skulle inte längre räknas som förnybart bränsle efter 2030.

– Ur finskt perspektiv kan det vara svårt att förstå den här linjen. Men ur centraleuropeiskt perspektiv ser det helt annorlunda ut. Där finns mera människor och ett enormt energibehov och därför också en klart större risk att det börjar brännas trä som man kan göra något nyttigare av än att bränna, säger Lauri Sikanen.

Användningen av skogsbiomassa har ökat kraftigt i Finland de senaste åren och träbränslet står i dag för nästan 30 procent av Finlands energiförbrukning. Än så länge är sol- och vindenergins andelar så små att det i praktiken är skogsbiomassan som står för merparten av vår förnybara energi.

Träbränsle är Finlands största energikälla just nu och står för 30 procent av vår energikonsumtion.

Den finska skogsbiomassan består i huvudsak av tre olika sorters källor: svartlut som är en biprodukt från tillverkning av pappersmassa, fasta träbränslen som träflis som bränns i fabriker och kraftverk, och småskalig användning av ved.

Största delen av träbränslet i Finland, 43%, är fasta träbränslen som bränns i fabriker och kraftverk eller svartlut.

Av de fasta träbränslena består omkring 8 miljoner kubik per år av gallringsträd och avverkningsrester – som EU inte längre vill räkna som förnybart bränsle.

Inte heller de drygt 6 miljoner kubik ved som finländare bränner i sina brasor och bastuugnar vill EU räkna som förnybart.

Men den 70 procent av skogsbiomassan som består av rester från industriprocesser skulle inte beröras av direktivet.

– Den mängd biomassa som kommer från industrins biprodukter skulle alltså troligen stiga. Det här innebär tillväxtmöjligheter för skogsindustrin, säger Lauri Sikanen.

Puita nipussa tien varrella. Taustalla ihmisiä keskustelemassa.
Uttaget av energived från Finlands skogar har vuxit under 2022, bland annat på grund av det höga elpriset och på att Finland slutat importera träbränsle från Ryssland. Unga träd som tas ut vid gallring av skog är ofta 20-40 år gamla och har stor efterfrågan som energived hos både värmeverk och cellulosaindustrin. Bild: Antti-Petteri Karhunen / Yle

Samtidigt blir konkurrensen om trä som råvara för till exempel cellulosatillverkning mindre om priset på råvaran inte drivs upp av en efterfråga på energived. Också det gynnar skogsindustrin, påpekar Sikanen.

– Men om energipriset är tillräckligt högt också i framtiden kommer det att gå så att det inte spelar någon roll om EU klassar träbränsle som förnybart eller inte, det kommer användas ändå.

Finlands kolsänka kollapsade

EU-beslutet kommer samtidigt som Finland och Europa har ett stort behov av att hitta förnybara energikällor som alternativ till de ryska fossila.

Samtidigt utreds också nya siffror om Finlands kollapsade kolsänka. Nya siffror i våras visade att tillväxten i den finska skogen minskat och avverkningen ökat så att kolsänkan nu är på minus: skog och mark orsakar nu mer utsläpp än de lyckas binda.

En mer detaljerad utredning om de nya kolsänkesiffrorna kommer ännu i höst. Hur skogen används och skyddas kommer också att regleras av många andra förändringar, på EU-nivå av både taxonomin, biodiversitetsstrategin och skogsstrategin, och i Finland av nya klimatmål för markanvändningssektorn.

På lördag ordnar klimat- och miljöorganisationer i Finland en stor skogsdemonstration för att vädja om starkare skydd av Finlands skogar, biodiversitet och kolsänka.

De är inte ensamma: också Finlands klimatpanel och Finlands miljöcentral Syke efterlyser starkare begränsningar av hur gammal skog som får avverkas i Finland.

Användningen av skogsbiomassa i stor skala är helt klart ett mellanstadium. Om vi ännu år 2050 samlar kvistar och rötter för att hålla oss varma är jag väldigt besviken

Lauri Sikanen

Med tanke på alla processer som är igång är det fullt möjligt att den stora användningen av skogsbiomassa i Finland är tillfällig. Det har också bioenergiexpert Lauri Sikanen alltid tänkt att den kommer vara.

– Det har jag sagt redan länge. Användningen av skogsbiomassa i stor skala är helt klart ett mellanstadium.

– Om vi ännu år 2050 samlar kvistar och rötter för att hålla oss varma är jag väldigt besviken. Stenåldern tog inte slut för att stenarna tog slut, och oljeåldern tar inte slut för att oljan tar slut. Just nu är träbränsle ett bra bränsle, men vi måste hela tiden jobba på att hitta smartare energilösningar för framtiden.

Klimatexperter och ansvarig minister oense om hur snabbt de nya skogs- och kolsänkesiffrorna kräver åtgärder