Finansministeriet publicerade i samband med sitt förslag till statsbudget för nästa år också sin ekonomiska översikt för hösten 2022.
I den står bland annat att Finnvera har varit tvungen att göra reserveringar för betydande förluster, redan nu för närmare 1,5 miljarder euro. Största delen av Finnveras borgensförbindelser gäller rederinäringen, som drabbades särskilt av pandemin och där osäkerheten fortsätter.
Vidare står det att Finnveras buffertar nu är tömda på grund av förlustreserveringarna, och att staten har överfört 400 miljoner euro till statsgarantifonden.
I praktiken betyder det att Finnvera har fått 400 miljoner euro till för att kunna fortsätta garantera lån till finländska företag som annars inte skulle få pengar på marknaden.
Finnvera: Inkomstkälla eller kostnad
Bakgrunden till de stora reserveringarna är att riskerna för redan beviljade lån ökade då coronapandemin slog till.
Finnvera reserverar en summa för möjliga förluster då de garanterar lån. Om risken bedöms vara liten behöver inte heller reservationen vara stor.
Då Finnvera granskade sina risker på nytt i ljuset av coronapandemin ökade Finnvera reserveringarna med 1,2 miljarder euro. Av den summan skriver Finansministeriet att hela 90 procent har gällt lån till rederinäringen.
Ett samtal till Finnvera klargör emellertid snabbt att det inte bara handlar om rederier, utan också om varvsindustrin.
Tina Schumacher som är chef för riskstyrning på Finnvera säger att läget för rederi- och varvsindustrin förändrades märkbart år 2020, och att det är en orsak till de betydande kreditförlustreserveringarna.
På grund av detta har Finnvera alltså åtminstone tillfälligt förvandlats från en penningkälla till en utgift för staten.
Hur det går till slut beror nu på om de företag som har lyft lånen klarar av att betala tillbaka dem eller inte.
– Läget är klart allvarligt. Men det har ändå funnits en del ljuspunkter inom rederi- och varvsindustrin under det här året. Vi följer noggrant med läget för att se hur de höga energipriserna och inflationen påverkar den industrin. Men reserveringarna är gjorda för att läget är allvarligt. Vi följer med och vidtar åtgärder om förluster realiseras, säger Tina Schumacher.
Riskerna inom finanssektorn ökar "men bankkunderna behöver inte oroa sig"
Varven har tvingats lyfta stora lån
Finnvera hänvisar till banksekretessen och vill själv inte meddela vilka bolag som har fått lånegarantier från Finnvera.
Hans Ahlström som är äldre rådgivare på Rederierna i Finland säger ändå att största delen av pengarna har gått till fartygsbeställningar vid finska varv som utländska rederier har gjort under årens lopp.
– För tillfället byggs flera fartyg på de finska varven. Våra varv har ju i åratal byggt stora kryssningsfartyg närmast för stora amerikanska kryssningsrederier. Finnveras stöd till finska rederier är försumbart.
Under pandemin garanterade Finnvera inte bara lån som skulle användas till investeringar. I vissa fall garanterade Finnvera också lån för driftskapital.
Tina Schumacher säger att en orsak till problemen inom varvsindustrin var att det blev stora problem på den globala marknaden med leveranser av komponenter.
Hans Ahlström påpekar att det också uppstod en osäkerhet om beställarna skulle kunna betala för de lyxkryssare som byggdes för dem på finska varv.
– Under coronakrisens mörkaste stunder när hela internationella kryssningsindustrin förlorade sin marknad, blev man i Finland rädd att Finnveras garantier och borgensförbindelser skulle lösas ut. Nu verkar den internationella kryssningsindustrin sakteligen återhämta sig, så faran är nog över där.
Kriget i Ukraina orsakar nya risker
Men helt trygga är vi inte. Då varven under coronakrisen kämpade med att kunna fortsätta sin verksamhet hoppades alla på en återgång till det normala efter pandemin.
Men Rysslands anfallskrig mot Ukraina ändrade på allt detta. I stället för en stabil tillväxt har vi fått en skenande inflation som drivs av allt högre energi- och bränslepriser.
Hans Ahlström säger att situationen för de finländska rederierna är utmanande.
– Bränslekostnaderna inom den utrikesgående sjötrafiken har fördubblats sedan mars. Givetvis har de finska rederierna försökt höja transportpriserna, men man har inte kunnat göra det fullt ut. Det skulle ha inneburit att man höjer fraktpriserna med över 50 procent. Det tål inte marknaderna, speciellt mot den bakgrunden att finska fartyg tävlar mycket hårt med utländska konkurrenter.
Tina Schumacher säger också att osäkerheten fortsättningsvis är stor.
– Men vi måste komma ihåg att rederierna och varven har vidtagit stora åtgärder för att klara av det nuvarande läget. De har åtminstone omorganiserat sin verksamhet, hyrt ut färjor till andra, använt dem till annat och lagt om rutter.
Ifall alla företag klarar av att betala tillbaka sina lån realiseras inga förluster för Finnvera. Då kommer Finnvera att kunna betala tillbaka de extra 400 miljoner eurona till staten och fortsätta belåna företag med tillräckligt med pengar i buffertfonden.
Ifall en stor del av bolagen får problem med att betala tillbaka pengarna kan skattebetalarna tvingas skjuta till pengar för att inte buffertarna ska tömmas. Finnvera följer noggrant med utvecklingen i varvs- och rederibranschen.
– Men vi har gjort tillräckliga kreditförlustreserveringar enligt bedömningen av läget för tillfället. Ännu vet vi inte vad som kan förverkligas, men det är därför vi har reserveringarna, säger Tina Schumacher.
Mera stödbehov
Hans Ahlström hoppas att Finnvera skulle kunna ta på sig fler uppgifter och stödja rederibranschen mer än i dag.
– Vi har nu ökade miljökrav som sjöfarten måste leva upp till under de kommande åren. Det skulle förutsätta att våra rederier skulle kunna beställa nya fartyg som uppfyller alla nuvarande och kommande miljökrav. För det skulle vi behöva lånefinansiering. Finnvera kunde ha en viktig roll i att säkerställa att de finländska rederierna får en sådan lånefinansiering speciellt nu när räntorna stiger.
Här jämför Hans Ahlström med läget i andra länder som stöder sin sjöfart mer än Finland.
– Till exempel i Sverige har man i årtionden haft en statlig skeppshypotekkassa som bara har en lagstadgad uppgift. Det är att antingen garantera svenska rederiers lån för fartygsinvesteringar eller ge direkta lån till upp till 90 procent av fartygens anskaffningskostnader. Det gäller bara svenska rederier som gör nybeställningar. Vi har inget motsvarande i Finland. Där kunde Finnvera ha en framtida roll.
Osäkerheten syns i företagen
Tills vidare fortsätter Finnvera ändå som tidigare. Den ekonomiska coronakrisen ser åtminstone för tillfället ut att ligga bakom oss, och åtminstone på ytan påverkar kriget i Ukraina inte ansökningarna som flödar in till Finnvera.
– Läget i Finland har normaliserats. Vi är tillbaka i en situation som rådde före pandemin. Vi ser inga ovanligt stora volymer av ansökningar för tillfället, säger Tina Schumacher.
Det är ändå för tidigt att säga om samma typer av företag som förr söker garantier för lån. Det finns en risk att branscher som nu tvingas till stora investeringar på grund av kriget så som vindkraftsindustrin nu står för en större andel ansökningar än tidigare.
Om så är fallet kan det hända att mer traditionella branscher som nu drabbas av höga energipriser väljer att investera mindre än tidigare.
Tina Schumacher ser företagens oro för framtiden i de enkäter som Finnvera gör bland företagarna.
– Vilken effekt det får beror säkert på vilka industrier som påverkas mest av att det inte investeras. Men osäkerheten har helt klart en inverkan också på vårt dagliga liv. Vi får hoppas att läget ska fortsätta i positivare tecken.
