Livsmedelsverket är den instans som ansvarar för hur finansieringen för de nya betalkorten ska kanaliseras, men där kan man inte göra annat än beklaga att projektansökan för att få betalkorten levererade försenas.
– EU-kommissionen godkände finansieringen i maj och efter det har vi gjort en del förberedelser och diskuterat med hjälporganisationerna om hur systemet ska fungera i praktiken, säger överinspektör Minna Talvitie vid Livsmedelsverket. Betalkorten är en del av en större helhet och finansieringen blir projektbaserad.
Enligt Talvitie ser det nu ut som om arbets- och näringsministeriets elektroniska system kan öppnas nästa år och efter det kan hjälporganisationerna ansöka om finansiering.
– Beslutsprocessen tar sedan troligtvis ett par månader och det betyder att det nya systemet med betalkort kan tas i bruk tidigast på våren 2023, säger Talvitie. Alla är överens om att det blir ett mycket bättre system än den tidigare EU-matkassen då vi äntligen kan ta betalkortet i bruk.
På gräsrotsnivå är man kritisk
Vid kyrkornas gemensamma mathjälp på Kimitoön ringlar sig kön av hjälpbehövande lång. Livsmedel som donerats av lokala butiker och entreprenörer i kommunen delas ut varje tisdag och fredag i Kimito och Dalsbruk.
– Behovet varierar förstås och nu då vi har haft personer från Ukraina som behöver hjälp så har behovet varit större, säger Yngve Engblom som koordinerar mathjälpen i Kimito. Det här står och faller på butikernas välvilja, men alla vinner på att vi hämtar livsmedel som annars skulle ha slängts bort.
På nationell nivå förväntas brödköerna växa i vinter eftersom många har det tufft nu då inflationen är hög samtidigt som energi- och elpriser stiger kraftigt.
Då dessutom systemet med EU:s matkasse är lagt på is i väntan på det nya betalkortet så ökar efterfrågan på mathjälp som kommer via handeln.
– Det har blivit ett ännu större tryck på att få mat från butikerna eftersom EU-matkassen med torrskaffning som man fick en gång i månaden nu har fallit bort helt och hållet, säger Engblom. Där måste jag nog ge en känga åt samhället för det här har nog skötts väldigt dåligt.
Enligt Engblom borde myndigheterna ha fortsatt finansiera EU-matkassen fram tills att man har ett ersättande system som fungerar.
– Nu blev det egentligen ingenting av det. Det blev helt enkelt pannkaka av alltihopa.
"Utan mathjälpen vet jag inte vad vi skulle göra"
I kön av hjälpbehövande finns gammal som ung, och många av dem som står och väntar på sin tur vet inte vad de skulle göra om mathjälpen skulle ta slut.
– Jag är orolig för hur det ska gå då alla levnadskostnader fortsätter att stiga. För vår familj är det avgörande att kyrkan kan dela ut mat på Kimitoön.
Kvinnan vill vara anonym men hoppas att regeringen inser hur tufft det är för många för tillfället.
– Jag skulle gärna se att de höjer både barnbidrag och andra bidrag för många barnfamiljer riskerar att gå under annars.
I en bil intill sitter Raimo Viitanen och väntar på frun som står och köar.
– Vår gemensamma pension täcker nästintill ingenting och utan mathjälpen skulle vi svälta, säger Viitanen. Vi fick dessutom idag ett nekande svar från FPA då vi ansökte om utkomststöd, så jag vet inte riktigt hur vi ska klara oss i vinter.
Enligt Viitanen är den gemensamma mathjälpen som Adventkyrkan och Kimitoöns församling arrangerar livsviktig för många.
– De flesta här lever ur hand i mun och utan hjälp går det inte att få vardagen att gå runt, säger Viitanen. Det som delas ut här är också av bra kvalitet så det mättar magen ordentligt.
