Energikrisens negativa konsekvenser för den ekonomiska tillväxten ligger ännu huvudsakligen framför oss. Det bedömer Finlands Bank i en färsk prognos.
Finlands Bank noterar att Rysslands grymma anfall mot Ukraina i februari 2022 tvingade fram nya prioriteringar inom den internationella politiken.
Ekonomin i euroområdet får inte stöd av världshandeln. Den ekonomiska tillväxten har bromsat in i USA och Kina, det försvagar euroområdets exportutsikter.
Dystra framtidsutsikter
Finlands Bank bedömer att riskerna för en recession i euroområdet har ökat.
I takt med att energikrisen i Europa förvärrats har inflationstrycket ökat under sommaren 2022. Det beror på att priset på naturgas och elektricitet har stigit samtidigt som det råder brist på energi.
Inflationen i euroområdet var i augusti 9,1 procent. I Finland var den 7,9 procent.
Den stigande inflationen återspeglar särskilt dyrare energi och livsmedel, men också priserna på många andra produkter och tjänster har stigit under årets lopp.
Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn säger att orsaken till att tidigare prognoser inte har klarat av att förutspå den höga inflationen är att man inte såg hur mycket Rysslands energikrig mot Europa skulle höja gasfuturernas pris.
Fastän penningpolitiken har endast begränsade möjligheter att påverka energipriserna, måste den enligt Finlands Bank reagera på den ökade allmänna prisstegringstakten.
– Vi ville tidigarelägga övergången från väldigt låga räntor mot en räntenivå som säkerställer att inflationen stabiliserar sig i linje med vårt mål om 2 procent på medellång sikt, säger Olli Rehn.
Den långsiktiga skuldhållbarheten allvarligt hotad
Den accelererande inflationen har tills vidare endast haft en måttlig effekt på euroområdets löneutveckling.
Olli Rehn säger att inflationen inte saktar in under åren framöver om vi inte kan undvika en ogynnsam löne- och prisspiral. Därför måste vi se till att inflationsförväntningarna håller sig stabila.
Energikrisen ställer euroländernas offentliga finanser inför nya utmaningar.
Enligt Olli Rehn är den långsiktiga skuldhållbarheten allvarligt hotad i mer än en tredjedel av ekonomierna i euroområdet.
Han säger att det är förståeligt att EU-länderna strävar efter att hitta verktyg för att begränsa hushållens energiräkningar. Samtidigt understryker han att en summarisk ökning av utgifterna inte skulle hjälpa i kampen mot inflationen.
– Det är däremot rätt och riktigt att jämna ut effekterna av prisökningarna genom skräddarsydda och tillfälliga åtgärder som inriktas på de allra svagaste, säger Olli Rehn.
