Start
Artikeln är över 2 år gammal

Bregott och socker, sportlovsresor eller lyxiga färjor – vilka minnen har du av resor över Kvarken?

Idag har vi kanske inte med oss 46 levande svin, några kor eller ett dussin tunnor med saltströmming som vi tänkt sälja på torget i Umeå, då vi stiger ombord på Aurora Botnia.

Folkdansare i röda och svarta folkdräkter dansar på däck framför den blåvita skorstenen på en färja som är på väg till Örnsköldsvik.
Musik- eller dansuppträdanden ute på soldäck var ingen ovanlighet när man reste över Kvarken på 1970-talet. Här en grupp från Lappfjärd och Tjöck på väg att marknadsföra hembygden som turistmål i Sverige. Bild: SLS arkiv, Lars Axéns samling

Vi har kanske inte heller bilbagaget fullt av Bregott, socker och mandelmassa då vi reser hemåt. Men även om behoven förändrats så reser vi fortfarande över Kvarken. Nu samlar Svenska litteratursällskapet i Finland in minnen av våra resor över sundet mellan oss och vårt grannland i väst.

Privat livsmedelsexport med ångbåt över Kvarken

Den 12 oktober 1872 reste Anna Maria Nedergård, eller Danelas Maj som hon kallades, till Sundsvall med ångfartyget Sundsvall. Båten hade 113 passagerare som satt inklämda mellan lasten på däck. En inte helt oansenlig del av lasten tillhörde Danelas Maj.

Danelas Maj sysslade med handel på de så kallade finntorgen i Västernorrland och hade den här gången med sig 4 kärl kött, 100 lispund (850 kg) kött, 12 fjärdingar (eller 377 liter) strömming, 2 säckar havregryn, 3 lådor skogsfåglar (30 par) och 1 kärl lingon eller 10 kappar (46 liter).

Ett svartvitt foto på båten Korsholm II ute på havet.
Korsholm II ägdes av Rederi AB Vasa-Umeå och hade plats för ett par hundra passagerare och en handfull bilar. Bilden tagen någon gång mellan 1955–1959. Bild: SLS arkiv, Karl Alfred Nyströms fotografisamling

En annan gång reste hon tillsammans med dottern Gustava till Härnösand. Då bestod lasten av 46 levande svin, 2 kor samt smör och kött.

Ångbåtstrafiken mellan Vasa och hamnar på svenska sidan av Kvarken startade i mitten av 1800-talet. Ångbåtarna tog på den tiden 250 passagerare.

Det var trävaruindustrins expansion som gjorde att många sökte sig till sågverken i Umeå, Sundsvall och Härnösand. När befolkningen växte behövdes mer livsmedel och här spelade trafiken över Kvarken alltså en viktig roll.

Enbart Danelas Maj gjorde 70 tullklarerade resor till Sverige under 20 år. Den här handeln minskade under 1880-talet och upphörde efter år 1888, då Sverige införde tull på livsmedel.

Är det någon speciell resa du minns? En Penkkiskryssning på 90-talet kanske? Har du emigrerat, arbetspendlat eller rest för att hälsa på släktingar eller kompisar som studerat på andra sidan?

Kontakterna över Kvarken har fortsatt. Under andra delen av 1900-talet trafikerade färjor från Vasa, Jakobstad och Karleby till Umeå, Sundsvall och Örnsköldsvik. Det gick också färjor mellan Kaskö och Gävle.

Ny frågelista samlar in Kvarkenminnen

Nu vill Svenska litteratursällskapet i Finland veta hur det varit när du själv korsat Kvarken. Frågelistan Resor och kontakt över Kvarken hittar du här

Är det någon speciell resa du minns? En Penkkiskryssning på 90-talet kanske? Vilka ärenden har du haft över Kvarken? Har du emigrerat, arbetspendlat eller rest för att hälsa på släktingar eller kompisar som studerat på andra sidan?

Har du rest för att köpa billigt smör i Hamstermarket på 1980-talet? Minns du sportlovsfirande med massor av bekanta i backarna i Hemavan och Tärnaby? Har du fått vänner under dina resor ombord på färjorna?

Du hör kanske till dem som kört över Kvarken på isvägen på 1960-talet? Eller föredrar du att ta egen båt över vattnet?

En stor skylt vid Vasa torg lockar betraktaren att komma till Holmsund där marknad med jättebingo kommer att ordnas. En cyklist cyklar förbi skylten. I bakgrunden Rewellcenter.
Reklamskylt invid Vasa torg för marknad i Umeå. Bilden är tagen i augusti 1969. Bild: SLS arkiv, Rafael Olins fotosamling.

Hur ser Kvarkentrafiken ut i framtiden? Vad tror du?

– Den nära kontakten till Sverige har alltid varit viktig för österbottningarna. Och faktum är att avståndet till exempelvis Umeå är kortare än till Helsingfors från Österbotten, konstaterar arkivarie Pia Uppgård. Hon arbetar med Svenska litteratursällskapets samlingar i Vasa.

Har du rest för att köpa billigt smör i Hamstermarket på 1980-talet? Minns du sportlovsfirande med massor av bekanta i backarna i Hemavan och Tärnaby?

Pia Uppgård har sammanställt frågorna i frågelistan och konstaterar att den här typens material saknas i litteratursällskapets arkiv.

– Det här är en del av vårt gemensamma kulturarv. Vi vill samla in minnen från olika tider, som toppåren på 1980-90-talet innan taxfreen försvann.

Men Svenska litteratursällskapet vill också veta hur mycket kontakter folk har över Kvarken idag. Har tröskeln för resandet blivit högre, även om vi idag har en nybyggd färja på linjen Vasa-Umeå? Hur tror du att trafiken ser ut i framtiden? Kommer vi att få en bro?

Det här är en del av vårt gemensamma kulturarv.

Pia Uppgård, arkivarie på Svenska litteratursällskapet i Finland

Du kan svara på frågelistan anonymt. Vill du inte svara på frågelistan via webben, går det bra att sända in svaret per post. Kontaktar Pia Uppgård: 040-864 1001 eller [email protected], så får du frågeformuläret och svarskuvert per post. Har du foton föreställande Kvarkentrafiken? Lämna in dem som bilagor till ditt svar eller ta kontakt om du har pappersbilder, negativ eller diabilder.

Vill du läsa mer om äldre tiders handelskontakter så har Matts Andersén skrivit om Danelas Maj och trafiken över Kvarken i boken Sundoms historia I - Byn som steg ur havet.