Den 15 oktober 2017 lade Alyssa Milano ut en tweet där hon uppmanade andra kvinnor att svara på hennes tweet med orden ”me too” om de själva blivit utsatta för sexuella trakasserier. Startskottet till metoo var att producenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av ett flertal kvinnor.
En jury konstaterade att Weinstein gjort sig skyldig till våldtäkt och sexuella övergrepp och han dömdes 2020 till 23 års fängelse. Över 100 kvinnor har anklagat Weinstein för sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkt.
Metoo spred sig över hela världen och även Svenskfinland fick en egen metoo-rörelse vid namn Dammen brister. Där vittnar tusentals kvinnor om sexuella övergrepp i Svenskfinland.
Tusentals kvinnor vittnar om sexuella övergrepp i Svenskfinland
Fler vågar berätta på barer och nattklubbar
Cecilia Klemets har arbetat som ordningsvakt i snart tretton år och upplever att situationen på barer och nattklubbar blivit bättre sedan metoo.
– Jag upplever att det är färre sexuella trakasserier i nattlivet. Jag är glad över att det går åt rätt håll och jag hoppas det fortsätter på den vägen, säger Klemets.
Benjamin Hakala har arbetat som ordningsvakt i åtta år och driver ett bevakningsföretag i Jakobstad. Han frågade sina anställda om sexuella trakasserier bland kunder på nattklubbar minskat efter metoo.
– Det var endast två som svarade ja medan tio svarade nej. Så enligt majoriteten av mina anställda har det inte skett någon förbättring, utan det sker i ungefär samma utsträckning, säger Hakala.
Klemets menar att det för tillfället är fler som vågar berätta att de utsätts för sexuella trakasserier och får medhåll av sin kollega Kim Ålander.
– I dag är det fler som kommer fram till oss ordningsvakter och säger vad de varit med om. Så där har det i alla fall blivit en klar förbättring under de senaste åren, säger Ålander.
Majoriteten av alla som arbetar som ordningsvakter har blivit utsatta för sexuella trakasserier.
Klemets menar att det är många som kommer fram till henne och berättar vad de varit med om.
– Det är många som sagt att det är lättare att komma och prata med mig än mina manliga kollegor eftersom jag är kvinna. Jag tror det är lättare för en kvinna att prata med en annan kvinna om de trakasserats, säger Klemets.
Många ordningsvakter utsätts för sexuella trakasserier
Förutom kunder så trakasseras även personal på barer och nattklubbar och när Hakala frågade sina anställda om sexuella trakasserier mot ordningsvakter minskat så var det endast två som svarade ja medan tolv upplevde att det inte hade minskat.
– Majoriteten av alla som arbetar som ordningsvakter har blivit utsatta för sexuella trakasserier, säger Hakala.
Även Cecilia Klemets menar att det sker med jämna mellanrum.
– Om det sker mot mig säger jag åt personen att det inte är okej. Man är tyvärr i farozonen när det är många berusade personer på ett och samma ställe, säger Klemets.
Restaurangägare efterlyser kodord
Anders Ehrström är ägare till Brödfabriken i Vasa och har arbetat i branschen i ungefär 20 år. Han anser att vi borde ta efter andra i fråga om kodord.
– Jag vet att det i många andra länder är vanligt med kodord. Kodordet kan till exempel vara en drink. Beställer någon den drinken av bartendern så vet hen att något är på tok och kan därefter tillkalla ordningsvakterna, säger Ehrström.
Ehrström menar att sexuella trakasserier sker men det är få som berättar för personalen om det. Han tror att det är ett större problem utanför barerna och nattklubbarna.
– Jag har förstått att det sker på bland annat efterfester, säger Ehrström.
Även våldet har förflyttats ut på gatan menar han.
– När jag började arbeta i branschen var det slagsmål hela tiden, men idag är det väldigt ovanligt att folk börjar slåss inomhus. Det är ju bra att våldet har minskat i utelivet, men å andra sidan kan vår personal inte ingripa om det sker på gatan, säger Ehrström.
Skett en förbättring i studielivet
Sandra Häggkvist arbetar som trakasseriombud vid Åbo Akademis Studentkår. Hon och hennes kollega Petra Lindblad finns till för studerande vid olika problemsituationer.
– Har studerande varit med om något obehagligt, som till exempel sexuella trakasserier, kan de ta kontakt med oss. Då har vi ett möte med personen som kontaktat oss och diskuterar vad som hänt. Vi funderar tillsammans hur man kan gå vidare, men det är alltid personen som är i kontakt med oss som bestämmer hurudant stöd de just då behöver och om de vill ta saken vidare, säger Häggkvist.
Häggkvist anser att det blivit en förbättring de senaste fem åren inom studielivet och att studerande oftare än förr tar kontakt med dem. Därtill är det lättare för studerande att prata om trakasserier.
– Jag märker att man pratar om trakasserier och olika problemsituationer betydligt mer än vad man gjorde tidigare. Studerande kan idag beskriva upplevelser och känslor på ett annat sätt och man vågar prata om det. Skulden har mer och mer förflyttats till förövaren, säger Häggkvist.
Utöver att ha kontakt med studerande utbildar trakasseriombuden studerande och ger dem de verktyg de behöver vid olika situationer som kan uppstå, som till exempel sexuella trakasserier. Häggkvist säger att många studentföreningar har varit i kontakt med dem och bett om utbildning eller material.
– Studentföreningarna har i dagens läge ofta nyktra personer på evenemangen som fungerar som kontaktpersoner. Studerande kan alltså vara i kontakt med dem om de blir trakasserade. Studerande kan också vara i kontakt med kontaktpersonerna eller föreningsstyrelsen på evenemang om de ser att någon annan blir utsatt för osakligt bemötande, trakasserier eller våld, säger Häggkvist.
