Så tycker riksdagspartierna om kärnkraften – inte ens De Gröna utesluter en utbyggnad
Den gröna omställningen är redan här och nu accelererar den. Kriget i Ukraina och den energikris som följt i krigets spår har gjort Europa akut medvetet om att minska sitt beroende av fossila bränslen.
Det här är det många som konstaterat, och en text hos Bloomberg sammanfattar läget bra: Europa som redan före kriget satsade på havsvindkraft, solpaneler, värmepumpar och elbilar har nu lagt i en högre växel.
Rysslands anfallskrig i Ukraina verkar alltså leda till att Europa snabbare fasar ut det fossila som är så viktigt för Rysslands ekonomi.
Finland drabbas inte lika hårt som många andra länder i Europa av energikrisen men också här är politikerna nu starkt krismedvetna om hur beroende vi varit av ryska fossila bränslen. Kriget och krisen har gett Finland det allvar i energidiskussionen som klimatkrisen har behövt redan länge.
Samtidigt verkar det allt svårare för enskilda partier att hävda sig i frågan. När energilösningarna radas upp, både för den närmaste kristiden och för omställningen på längre sikt, låter partierna mer samstämda än på länge.
Ledande partier i opposition och regering låter lika
När oppositionsledande Samlingspartiet presenterade sin nya energilinje häromveckan var flera av krisåtgärderna sådana som också statsministerpartiet SDP presenterade i somras: Finland måste jobba för ett pristak på el i EU, Finland måste utnyttja hela sin produktionskapacitet för el, och elanvändarna måste uppmuntras till förbrukning utanför konsumtionstopparna.
Att det finns likheter i hur partier med olika bakgrund vill hantera en kris är inte konstigt. I kristider tenderar det finnas en samstämmighet kring lösningar och dessutom brukar utbudet av tänkbara lösningar inte vara stort.
Men det som sticker ut nu är partiernas samklang kring energilösningarna också på längre sikt. Enigheten befästes ytterligare när Centern presenterade sitt energiprogram i veckan och tydligt fokuserade på både vindkraft och kärnkraft. Det är så det låter hos allt fler partier nu.
Flera partier talar för vindkraft och kärnkraft ihop
Inget parti utesluter en utbyggnad av kärnkraften i Finland och alla säger sig vara intresserade av små modulära reaktorer bara den möjligheten finns. Att göra som Moderaterna i Sverige och lyckas vinna mark i riksdagskampanj med kärnkraftsfrågan kan alltså bli betydligt svårare i Finland: här sticker inte Samlingspartiet ut som den enda kärnkraftsförespråkaren.
Finland har aldrig haft den avvecklingsdiskussion kring kärnkraft som både Sverige och Tyskland genomlevt. Partierna uttrycker i dag en unison iver och förhoppning över att Olkiluoto 3 snart ska köra igång.
Samtidigt har priserna för förnybara energikällor rasat de senaste tio åren, vilket gör att fler ser fördelarna med också dem. Till och med torv- och fossilförsvararna Sannfinländarna ser möjligheter i att alla som vill kan ha solpaneler på sitt eget tak och spara pengar och bli självförsörjande.
Omställningen är redan igång
Finland står inför en enorm energiomställning redan de allra närmaste åren. Ökningen i vindkraften är så stor att den kommer stå för lika stor förbrukning som hela Olkiluotos tredje reaktor. Elektrifieringen av industri, uppvärmning och trafik kräver satsningar på elnät och på olika former av energilagring.
Men kring just elproduktionen verkar meningsskiljaktigheterna inom politiken i dag vara mindre än på länge.
Politiskt kan olika energiformer förstås gynnas med både forsknings- och investeringsstöd och andra stödformer. Centralt för de förnybara energikällornas uppgång de senaste åren är ändå att kostnaderna gått ner så de är lönsamma också utan statligt stöd.
För kärnkraften är det ont om producenter för nya reaktorer eftersom det är fråga om både stora och dyra projekt. Marknaden väntar på pilotprojekt kring små modulära reaktorer men i praktiken säger många experter det kan ta till 2030-talet innan sådana verkligen är igång.
Investeringsivern just nu fokuserar alltså i väldigt stor grad på vindkraft till lands och till havs, med solpaneler på stark uppgång de med. Att energikrisen gjort kärnkraften rumsren i så många partier i Finland är alltså inte det enda som räknas. Avgörande är också vad industrin och marknaden tycker är värt pengarna.
