Medborgarinitiativet Egen Vilja 2020 gjordes i september 2020. Man ville uppdatera Finlands abortlagstiftning till 2020-talet. Bakom kampanjen stod Kvinnosaksförbundet Unionen, med stöd från bland annat Amnesty International.
Initiativet betonade självbestämmanderätt och mänskliga rättigheter. Man ville ändra Finlands abortlag så att den motsvarar finländsk praxis och nordisk lagstiftning. Rätten till fri och trygg abort är en central del av kvinnors rätt att bestämma över sin kropp.
Tolfte veckan en milstolpe
Ett av kraven var att lagen om avbrytande av havandeskap skulle ändras så att den gravida på egen begäran kan få abort före den tolfte graviditetsveckan.
Det förslaget kan nu förverkligas. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott föreslår att läkarutlåtandena och motiveringarna försvinner vid abort före den tolfte veckan av graviditet.
En viss lagstadgad grund ska inte längre vara villkor för abort. Den gällande lagens krav på separata utlåtanden från två läkare bör slopas, anser utskottet i sitt betänkande.
Föråldrad lagstiftning
Utskottet vill att regeringen omedelbart gör en mer omfattande totalreform av abortlagen. Den gravidas självbestämmanderätt ska stärkas ytterligare, anser social- och hälsovårdsutskottet, enigt med medborgarinitiativet.
Finlands abortlagstiftning är definitivt föråldrad. Den är från 1970 och kräver en stor reform, enligt Veronica Rehn-Kivi (SFP). Hon är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott som har behandlat frågan grundligt.
På basis av de sakkunniga som hördes, vill utskottet redan i det här skedet göra vissa ändringar i den nuvarande lagstiftningen. De kan ske snabbt, medan resten av abortlagstiftningen kräver mer tid.
Grönt ljus för delreform
Social- och hälsovårdsministeriet har gett grönt ljus för att slopa kravet på två olika läkares utlåtande för att få abort före den tolfte veckan i graviditeten.
Man behöver inte längre övertyga någon läkare, utan kvinnan kan på egen begäran beviljas abort, utan några läkarutlåtanden
– Det här är rätt riktning, men dessutom vill utskottet ha en helhetsreform. Vi måste se över hela den här 50 år gamla lagen som också innehåller föråldrade termer, säger Veronica Rehn-Kivi.
Men det kräver noggranna utredningar och därför kan inte större ändringar göras nu. Det här är nu något som i snabb ordning borde ses över, enligt Rehn-Kivi och majoriteten av utskottet.
Tidig abort sparar smärta och pengar
Enligt initiativet ska en abort utföras i ett så tidigt skede som möjligt. Den huvudsakliga metoden för att avbryta en graviditet är i dag medicinsk abort.
Men görs det tidigt, före den tionde veckan, är det inte nödvändigt att utföra abort på sjukhus. Det kunde i stället göras vid en kompetent verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården, heter det i medborgarinitiativet.
Utskottet är enigt. Ändringarna gör det möjligt att avbryta graviditeten tidigare, när kravet på utlåtande av två läkare slopas. Ju tidigare graviditeten avbryts, desto mer sällan är aborten förknippad med smärta, behov av smärtstillande medel, blödning och behov av ytterligare åtgärder, konstaterar utskottet.
Längre gångna graviditeter avbryts på sjukhus, men utskottet anser att ändringarna minskar onödig belastning av hälso- och sjukvårdens resurser samt hälso- och sjukvårdens administrativa börda.
Många skäl till abort
Utskottet ändringar i bestämmelserna har formulerats så att de inte ändrar förutsättningarna för abort som utförs efter den tolfte graviditetsveckan.
Initiativet innehåller inte heller förslag till ändringar om abort som utförs av medicinska eller fosterdiagnostiska orsaker eller förslag till ändringar av veckogränserna för abort. Enligt förslaget ska abort av sociala orsaker vara möjligt med tillstånd fram till den tjugonde graviditetsveckan.
Den nuvarande lagen nämner många möjliga skäl för abort: Bland annat fara för kvinnans eller barnets hälsa, att förlossningen eller skötseln av ett barn skulle vara avsevärt betungande för mamman eller att kvinnan har gjorts gravid i samband med ett sexualbrott.
Det har också varit motiverande för en abort om kvinnan är under 17 år eller över 40 år – eller redan har fött fyra barn.
Får rösta enligt samvete
Nu kan kvinnans självbestämmanderätt förstärkas, enligt förslaget. Men utan debatt går det inte. Fem av utskottets ledamöter, från Sannfinländarna och Centern, har funnit varandra i den här samvetsfrågan. De har enats om en avvikande åsikt och vill ha en grundlig analys, det vill säga förkasta lagförslaget nu. Det blir alltså en omröstning i riksdagen.
Det här betraktas som en samvetsfråga, så ledamöterna får rösta enligt egen övertygelse. De vanliga konstellationerna regering-opposition håller inte, eftersom flera centerpartister tycks vara mot förslaget, tillsammans med åtminstone några Sannfinländare.
Inom Kristdemokraterna kan man också vänta motstånd mot abortreformer. En av instanserna som har gett sitt utlåtande är Kristna läkarsällskapet. Förbundet vill trygga kvinnans lagstadgade service och rätt till abort om modern eller fostret är i fara.
De kristna läkarna säger sig inte vilja minska antalet aborter, men påminner om rätten för kristen sjukvårdspersonal att avhålla sig från uppdrag som strider mot deras övertygelse.
Hoppas inte på USA:s väg
Abortmotståndet – baserat på kristna värderingar – har blivit starkare åtminstone i USA. Abortförbud förväntas i omkring hälften av delstaterna, sedan högsta domstolen i somras slopade rätten till abort.
Veronica Rehn-Kivi hoppas att det inte blir fallet i Finland.
– Jag tycker det är jättebra att vi tar kvinnors självbestämmanderätt i beaktande, i stället för att gå åt det andra hållet. Det är definitivt fel riktning i USA och andra länder. Det är fint att vi banar väg för att kvinnor ska få bestämma över sin egen kropp, säger Veronica Rehn-Kivi.
Hon vill inte sia om risken för en mer abortfientlig strömning i den riksdag som väljs i april nästa år.
– Det finns alltid risker i alla ärenden, man vet inte hur konservativ eller liberal nästa riksdag och regering är. Jag hoppas verkligen att det här går vidare och att nästa regering kommer med ett förslag i abortfrågan, säger Veronica Rehn-Kivi.
Debatten i riksdagen inleds på torsdag eftermiddag, efter frågestunden.
