Alla finländare uppmanas just nu att spara energi, och även i de åboländska kommunerna sitter tjänstemän och politiker och funderar på hur man ska dra ner på elkostnaderna.
I Åbo planeras flera sparåtgärder, och en av dem är att minska på gatubelysningen. Från och med den 15 november planerar staden att släcka gatubelysningen en kvart tidigare och tända den en kvart senare än vanligt. Totalt skulle lamporna alltså vara släckta 30 minuter längre per dygn.
I Pargas har man haft en långvarig målsättning att effektivera gatubelysningen genom att byta till LED-belysning. Man har på det här sättet redan nu lyckats minska elförbrukningen en hel del – med 35 procent mellan 2019 och 2021, och med ytterligare 10 procent mellan 2021 och 2022, berättar Jonas Nylund, teknisk chef vid Pargas stad. Trots detta måste man nu spara ännu mer på grund av de stigande elpriserna.
– Vi kommer fortsätta byta till LED-belysning, men vi har också funderat på att eventuellt släcka ner gatubelysningen en halvtimme eller en timme under den riktigt tidiga morgonen eller sent på kvällen. Det mest effektiva skulle vara att spara under högförbrukningstiderna, men det är ju också just då som folk ska ta sig till och från skolan och jobbet, så där kan vi inte spara. Vi kan inte göra det på bekostnad av trafiksäkerheten, det kommer inte på fråga, säger Nylund.
I Pargas har man tidigare testat att förkorta tiden som gatubelysningen är tänd, men man valde sedan att återgå till det gamla systemet.
– Om man bara har möjlighet ekonomiskt, så upplevs gatubelysning också senare på kvällen som någonting som ger en stor trygghetskänsla, säger Jonas Nylund.
Pargas stadsstyrelse ska diskutera olika sparåtgärder på sitt möte måndagen den 24 oktober, och då ska man också diskutera gatubelysningen i staden.
Också i Kimitoön har man diskuterat hur man kunde spara in på gatubelysningen. Kimitoöns tekniska chef, Ralf Nyholm, berättar att man sakta men säkert under de närmaste åren kommer att byta ut lamporna till LED-lampor, som är mer energisnåla och dessutom kan dimmas. Det kommer ändå ta några år innan alla lampor är utbytta.
Enligt Nyholm har man också diskuterat att förkorta tiden som gatubelysningen är tänd, men tillsvidare har man beslutat att inte göra några förändringar.
– Vi har diskuterat saken till och från bland tjänstemännen, men vi måste alltid väga upp det här mot trafiksäkerheten och just nu har inga beslut fattats i den riktningen. Vi är en stor kommun med många mörka avsnitt, och vi värnar nog i nuläget om att hålla gatubelysningen tänd.
Trafikskyddet ser hellre andra sparåtgärder än släckt gatubelysning
Vid Trafikskyddet hoppas man på att kommunerna ska göra ordentliga utredningar kring hur släckt belysning påverkar trafiksäkerheten innan man fattar beslut om att släcka ner. Elias Ruutti, kontaktchef vid Trafikskyddet i Åbo, säger att han förstår att kommunerna måste spara energi, men han hoppas att man diskuterar andra alternativ innan man väljer att skära ner på belysningen.
– Vid Trafikskyddet har vi inte varit särskilt ivriga över att man försöker spara pengar genom att släcka gatubelysningen, men om man har gjort en ordentlig utredning och trafiksäkerheten inte drabbas så varför inte. Men om en olycka ändå sker och mörkret har spelat ens en liten roll så är den besparingen direkt helt ifrågasättbar.
Enligt Elias Ruutti krävs det helt klar mer ansträngning när man kör i mörker än när man kör i dagsljus. I dagsljus är sikten betydligt bättre, medan man i mörkret behöver vara noggrann med hur man använder bilens lampor och se till att man faktiskt ser vad som pågår omkring en.
– Det är klart att belysning gör många situationer enklare, men det löser inte alla problem. Till exempel skuggor kan leda till att det ändå är svårt att se fotgängare, säger Ruutti.
Speciellt viktigt med gatubelysning i glesbygden
Enligt Ruutti är det på landsbygden som släckt gatubelysning eventuellt kan vara farligast. I städer har man lägre hastighetsbegräsningar, det finns en lägre risk för att krocka med olika djur, och dessutom uppstår det naturligt mer ljus i städer.
– Också i städer behövs gatubelysningen, men när vi tar oss ut i glesbygden finns det större vägar med högre hastigheter, och då kan det uppstå situationer och utmaningar som bilister måste var uppmärksamma på.
För att göra det säkert att röra sig i trafiken under dygnets mörka timmar ska alla tänka på sitt eget agerande, säger Ruutti. Fotgängare ska komma ihåg reflex, och man ska helst ha sådana reflexer som syns från så många olika håll som möjligt. Ett vanligt fel som bilister gör enligt Ruutti är att de stänger av helljusen för tidigt när de möter andra bilar.
– Målet borde vara att få så mycket ljus på vägen som möjligt, så att sikten inte försämras. Självklart ska man inte heller vänta så länge att man bländar bilister som kommer emot, men många stänger av helljusen när de fortfarande är långt borta.
