– Vi kan inte vara annat än nöjda med utvecklingen och hoppas naturligtvis att fler ska välja kommunen som sin hemort, säger näringslivschef Erik Lund vid Kimitoöns kommun. Det är fint att vi kan erbjuda något som intresserar fler och jobbar nu med att marknadsföra ön ännu bättre.
Tittar man på inflyttningsstatistiken visar den dessutom kanske något överraskande, att många av dem som tagit chansen och flyttat till ön antingen har finska eller engelska som modersmål.
Kimitoön har åtminstone tidigare räknats som en av de svenskspråkigt starka kommunerna. Där majoritetsspråket är svenska.
– Kommunen är nog klart tvåspråkig nuförtiden och i framtiden blir vi säkert ännu mer flerspråkiga, säger Lund. Människorna är kommunen och olika språk och olika bakgrunder är en rikedom för oss.
Lund vill inte se flerspråkigheten som en utmaning för kommunen utan mer som en fördel.
– Som du ser här så talar alla sitt och alla nickar och förstår och alla är glada, säger Lund. Det är gemenskapen som är det viktiga.
Invånarna och naturen en trumf för kommunen
Får man tro dem som flyttat till kommunen de senaste åren så är det naturen och miljön som lockat dem till orten. Men också invånarna och vänligheten lyfts fram som en fördel.
– Jag flyttade hit under pandemin från Skottland så steget kanske inte var så långt med tanke på väder och vind, säger Mikko Takala som jobbar inom IT-världen och trivs bra på Kimitoön. Jag talar engelska men funderar nu på att starta en språkklubb för att lära mig mer finska.
Takala trivs dessutom bra med människorna på orten och alla har varit så vänliga och trevliga.
– Det kan krävas att man blir bekanta med varandra men jag gillar att många ofta stannar och säger hej och frågar hur man mår, säger Takala. Och naturen och lugnet här runtomkring är något som alla borde uppleva.
”En slump att jag hittade till Kimitoön”
Hanna Varjonen flyttade till kommunen i juli och har trivts väldigt bra. Slumpen avgjorde att det blev just Kimitoön.
– Jag frågade min kompis om boende och så skickade hen en länk och nu bor jag i just den bostaden här i Dalsbruk, säger Varjonen. Åtminstone hittills har det varit hur kul som helst men du kanske måste fråga mig på nytt då jag upplevt vintern och mörkret.
Varjonens modersmål är finska och det var nog något hon funderade på innan hon flyttade till orten.
– Men det har inte varit något problem alls och alla förstår finska, säger Varjonen. Då jag hör svenska i butiken brukar jag nog spetsa öronen för att höra bättre och hoppas att jag blir bättre på svenska i framtiden, men åtminstone hittills har jag inte haft behov av den alls.
Samma erfarenhet har Kristiina Holmberg som ännu är osäker på om hon stannar i kommunen.
– Som tonåring ville jag bo i glesbygden nära havet och nu gör jag det vilket är bra, säger Holmberg. Att det blev just Kimitoön var kanske inte helt genomtänkt men då jag tidigare bodde i S:t Karins ville jag i framtiden bo nära havet.
Holmberg gillar förutom naturen och havet också människorna på orten.
– I min by är 90 procent svenskspråkiga men jag har klarat mig bra på finska för alla kan det och dessutom är gemenskapen där mycket bra, säger Holmberg.
