I takt med att inflationen stiger försöker konsumenter spara pengar där de kan. En stor utgift i vardagen för de flesta av oss är livsmedel.
För producenter av ekologisk mat betyder inflationen att efterfrågan på ekologiska produkter eventuellt kommer minska inom den närmsta framtiden, eftersom de ekologiska produkterna ofta är lite dyrare.
På Finlands Ekologiska Livsmedelsförbund Pro Luomu följer man noggrant med världsläget och de ekonomiska utsikterna. Trots inflationen är det ännu inte dags för de ekologiska jordbrukarna att slå larm, menar Aura Lamminparras, vd för Pro Luomu.
På det stora hela ser nog framtiden positiv ut för den ekologiska matproduktionen
Aura Lamminparras, vd för Pro Luomu
– Vi har diskuterat mycket med våra samarbetspartners och olika producenter av ekologisk mat i Finland om det nuvarande ekonomiska läget. Självklart finns det en viss oro över en eventuell kommande recession, som på andra håll i samhället. Men på det stora hela ser nog framtiden positiv ut för den ekologiska matproduktionen, säger Lamminparras.
EU-kommissionen har som mål att det på en fjärdedel av åkerarealen inom EU ska odlas ekologisk mat år 2030. Målet är en del av EU-kommissionens mål att göra EU klimatneutralt före år 2050. Just nu ligger siffran på lite mindre än en tiondel inom hela EU, och lite mindre än 15 procent i Finland.
Pandemin ökade intresset för ekologisk mat
Under coronapandemin ökade intresset för ekomat bland de finska konsumenterna. Ekologisk barnmat, ekologiska ägg och ekologisk matlagningsolja hör till de populäraste produkterna i de finska butikerna.
Under pandemiåret 2020 blev det plötsligt populärt att baka, vilket ledde till att försäljningen av ekologiskt mjöl ökade med nästan en tredjedel. År 2021 svalnade ändå intresset något. Försäljningen av ekomjöl minskade med 10 procent jämfört med året innan.
Någon statistik på faktisk konsumtion av ekologiska livsmedel för år 2022 finns ännu inte. Hur inflationen har påverkat konsumtionen av ekologisk mat återstår alltså att se.
Ekologisk mat – en klassfråga?
Att ha möjlighet att köpa ekologiskt har länge varit en klassfråga. Framför allt högutbildade och höginkomsttagare i större finska städer hör till dem som historiskt sett köpt mer ekologisk mat jämfört med låginkomsttagare och människor som bor på landsbygden.
Trots det menar Lamminparras att ekologiska livsmedel under de senaste åren också blivit populärare bland unga vuxna med lägre inkomster.
– Vi ser hela tiden att de här skillnaderna mellan inkomstgrupper och människor på olika bostadsorter minskar. För tio år sedan stämde det säkert att möjligheten till ekologisk mat var en klassfråga, men i dag ser läget annorlunda ut, säger Lamminparras.
Lamminparras menar att det inte bara är fråga om pengar, utan att det också handlar om värdefrågor. Allt fler finländare betalar gärna lite mer för att stödja ekologisk hållbarhet och bättre levnadsförhållanden för lantbruksdjur.
– Framför allt barnfamiljer och unga vuxna visar i dag mer och mer intresse för ekologiska livsmedel än tidigare. Inte är ekomaten så dyr att människor med lägre löner inte skulle ha råd att köpa den och stödja värderingarna bakom den ekologiska maten, säger Lamminparras.
Mot mer självförsörjande jordbruk – och bort från beroendet av rysk konstgödsel
Ekologiskt jordbruk minskar beroendet av konstgjort gödsel från bland annat Ryssland, som i och med anfallskriget mot Ukraina blivit en aktuell fråga på många håll i världen.
Lamminparras menar att ekologiskt jordbruk kan bidra till ett mer självförsörjande finskt jordbruk, till exempel genom att minska på beroendet av konstgjort gödsel från utlandet.
– Jag tror att den ekologiska matproduktionen kommer att skapa nya innovationer och idéer inom jordbruket. Jag ser den ekologiska matproduktionen som ett verktyg, med hjälp av vilket vi kan utveckla det finska jordbruket mot ett mer ekologiskt hållbart och självförsörjande håll, säger Lamminparras.
