Sudans militära ledare har gjort ett utkast till konstitution som ska utgöra grund för samtal under internationell medling, uppger nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till tre politiska källor.
Det här kan innebära ett slut på det politiska dödläge som har pågått i ett år.
Landets styrande generaler och huvudfraktionerna i den prodemokratiska rörelsen har deltagit i internationellt stödda samtal i ett försök att få landet att övergå till demokrati.
Militären uppges i oktober ha gått med på ett utkast till konstitutionellt dokument med målet att inrätta en civilledd regering som ska leda landet till val inom de närmaste två åren. Meningen är att den civilledda regeringen också ska övervaka de väpnade styrkorna.
Motstånd finns dock både bland islamister och inom folkliga proteströrelser. Det preliminära konstitutionsavtalet har avvisats av flera prodemokratiska fraktioner som inte vill förhandla med militären.
Kaos sedan kuppen för ett år sedan
Sudan hade ett autokratiskt styre under Omar al-Bashir i tre decennier. Han störtades till slut i april 2019 efter ett folkligt uppror som banade väg för en regering där makten delades mellan civilpersoner och militär. Allmänna val skulle enligt överenskommelsen hållas i slutet av 2022.
General Abdel-Fattah Burhan genomförde dock en kupp i oktober 2021 vilket innebar att den korta demokratiska perioden hävdes och landet hamnade i kaos. Landets övergångsråd och övergångsregering upplöstes.
I november tillsatte han ett nytt övergångsråd, dominerat av militärer och lett av honom själv. En ny övergångsregering tillsattes.
Militären har med hårda tag slagit ner regelbundet återkommande prodemokratiska marscher, och många demonstranter har dödats.
General Abdel-Fattah Burhans kupp 2021 har lett till att Sudans inflationsdrabbade ekonomi pressats ytterligare. Samtidigt ökar bröd- och bränslebristen som delvis orsakats av kriget i Ukraina.
Många analytiker anser att det ökande stamvåldet i landet är en följd av det maktvakuum som orsakats av det militära maktövertagandet. De styrande generalerna har haft fokus på huvudstaden Khartoum och landets centrala delar, medan oroligheter pågår i periferin.
Många döda i sammandrabbningar
Samtidigt har våldsdåden ökat i den kaotiska nationen. Fyra månader av sporadiska stamsammandrabbningar har dödat upp till 359 människor i de oroliga södra delarna av Sudan, bedömer FN.
Våldet som blossade upp i juli har lett till att omkring 97 000 människor har fördrivits i delstaten Blå Nilen. Många av dem har flytt till grannstater.
För två veckor sedan dödades minst 230 människor i samband med våldsamheter som pågick i två dygn. Det uppges ha handlat om en landtvist mellan två olika stammar.
Konflikten mellan de kulturellt mycket olika norra och södra delarna av Sudan går långt tillbaka i tiden. Den arabiska majoritetens försök att arabisera och islamisera söderns svarta folkgrupper har präglat landets historia.
Konkurrensen om naturresurser har varit en viktig orsak till konflikter, och tidigare gällde kampen främst vattnet från Nilen. Senare har problemen främst gällt de betydande oljetillgångarna i den södra delen av landet (nuvarade Sydsudan).
Källor: Reuters, AP, AFP, Nationalencyklopedin
