Enligt Litauens president Gitanas Nausėda kan visumtvånget jämföras med de ekonomiska sanktioner som väst infört mot Ryssland efter det ryska angreppet mot Ukraina - det är en metod att utöva påtryckning mot Ryssland, säger han.
Finland och Sverige bör gå med i Nato samtidigt
Under besöket ha de bägge presidenterna diskuterat det ryska anfallskriget i Ukraina, säkerheten i Europa och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.
President Niinistö tackade Litauen för landets starka stöd för ett finländskt medlemskap.
Han upprepade sin uppfattning att Ungern inom kort kommer att ratificera Finlands medlemskap, och konstaterade att Turkiet verkar anse att ett svenskt medlemskap är mer problematiskt än ett finländskt.
– Det är ändå viktigt att Finland och Sverige blir medlemmar i Nato samtidigt. Det skulle också gagna Baltikum om Sverige är Natomedlem, sa Niinistö.
Förr eller senare ger Turkiet grönt ljus
Niinistö intygade att han fortfarande är optimistisk beträffande Turkiet – slutligen kommer nog Turkiet att godkänna Finland och Sverige som medlemmar. Vi får hoppas det sker så snart som möjligt, sa presidenten.
Gitanas Nausėda hade samma uppfattning som Niinistö om Turkiet och ratificeringen och han hoppades att allt skulle vara klart före Nato-toppmötet i Vilnius i juni 2023.
Nausėda berömde Turkiets insats för att få ett slut på den ryska aggressionen i Ukraina och för att spannmålsexporten från Ukraina ska fortsätta, trots kriget.
– Turkiet är Natomedlem och har visat att landet bär ansvar. Därför tror jag att Turkiet fortsätter att inta en positiv hållning och bistår i försöken att få slut på kriget.
President Sauli Niinistö besökte Litauen senast år 2018. President Nausėda var på svarsvisit 2019.
