Det här framgår av kandidaternas svar i valkompassen.
Kommunikation och sociala medier, internationellt hjälparbete och miljöskydd kommer lägst ner på listan bland de som svarat i valkompassen.
Jan-Erik Andelin, som är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen, uppmanar väljarna att ta reda på vad de röstar om. På många orter i Svenskfinland röstar man med två valsedlar. Med den orangefärgade röstar man på kandidater till församlingsrådet, med den vita på kandidater till gemensamma kyrkofullmäktige.
– Församlingsrådet är det organ där man påverkar församlingens verksamhet. Och där påverkar man genom att påverka verksamhetsplanen. Fullmäktige har mer hand om kyrkans byggnader, fastigheter, ekonomin, budget och andra stora frågor.
Enligt Andelin varierar tyngdpunktområdena gällande vad som ses som viktigt mycket olika församlingar emellan, men han tror att diakonin kommer att bli en stor fråga de närmaste åren.
– Det här med att ta hand om de svaga och människor som faller emellan stolarna kommer att bli viktigare. Det verkar vara en stor fråga i många församlingar.
Goda möjligheter att påverka vem som ska få vigas i kyrkan
Diskussionen om könsneutrala äktenskap är fortsättningsvis aktuell i kyrkan. Svaren i valkompassen visar att kandidaterna i Svenskfinland är mer liberala än kandidaterna på annat håll.
Jan-Erik Andelin är inte överraskad i och med att synliga profiler i Svenskfinland tagit ställning i frågan. Biskop Bo-Göran Åstrand har till exempel inte stuckit under stol med sin åsikt.
I valkompassen kan man lätt gå in och kolla upp hur kandidaterna svarat och hur de motiverar sin åsikt.
Till exempel kan man klicka på Jakobstads svenska församling och se att Gun Enqvist (Jakobstads fridsförening) absolut inte vill att kyrkan ska viga par av samma kön med motiveringen att ”det strider mot Guds ord som är den heliga skrift”, medan Helena Ahlstrand (En kyrka för alla) tycker att det är en möjlighet ”när det inte finns hinder i vägen för en kyrklig vigsel”.
För den som vill påverka kyrkans stora riktlinjer i frågan om att viga par av samma kön har församlingsvalet också betydelse.
– 1,5 år efter söndagens val kommer de invalda att kunna vara med och påverka vilket kyrkomöte som väljs. Och det är kyrkomötet som i sista hand avgör den här frågan. I söndagens val röstar man också indirekt på hur nästa biskop ska väljas, säger Jan-Erik Andelin.
Alla 16 år fyllda får rösta och vara med och påverka verksamheten
Den egentliga valdagen för församlingsvalet är söndagen den 20 november. Förtroendevalda utses i 354 församlingar.
Församlingsvalet är ett lokalt val och de röstberättigade kan rösta på en kandidat i sin egen församling. På valdagen kan man rösta i vallokalen i hemförsamlingen mellan klockan 11 och 20.
I församlingsvalet får alla medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som senast på valdagen fyller 16 år rösta.
I församlingsvalet väljs förtroendevalda till ett eller två förtroendeorgan. Om församlingen är ekonomiskt självständig ordnas ett val där man väljer medlemmar till kyrkofullmäktige.
I en kyrklig samfällighet väljs medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet.
