Ari Lahti träffar oss i en park vid ett av Qatars mest exklusiva hotell. Mellan fågelkvittret förklarar han att hotellet är ett av Dohas äldsta och exklusiva, en första västerländsk fläkt i Mellanönstern.
Varför är han här?
Ari Lahti är här tillsammans med Bollförbundets vice ordförande Kaarlo Kankkunen och generalsekreteraren Marco Casagrande.
De ska medverka på Fifa-kongressen som ordnas i samband med VM, men också se två matcher på plats. I december återvänder Lahti för finalen.
– Det är givet att det hänger ett svart skynke framför den här turneringen som kopplas ihop med mänskliga rättigheter och migrantarbetarna.
– Som ordförande känner jag en sorg, VM har alltid varit något som man väntade så mycket på som ung. Samtidigt är det här viktiga frågor för oss och vi vill vara aktiva.
Lahtis finaldeltagande har väckt kritik. ”Avboka din resa” rubricerade Helsingin Sanomats fotbollsskribent Ari Virtanen en kolumn.
Vilken konkret nytta bidrar hans närvaro till? Är han bara där för personligt nöje – och därmed en del av Qatars polerade fasad?
– Min avsikt är inte att påverka bilden av Qatar. Min uppgift är att arbeta för finländsk fotboll och nå ut med våra åsikter även i internationella sammanhang.
Han säger att det är en tradition att ordföranden från hela världen bjuds in till VM-finalen.
– Där diskuteras det officiellt och inofficiellt. Det är helt säkert att det pratas om mänskliga rättigheter under detta VM. Det är också min uppgift att ta upp den typen av frågor, öka förståelsen för våra åsikter, se hur vi kan påverka på bästa sätt och göra Fifa till en bättre plats.
VM i Saudiarabien 2030?
Under pratstunden med Yle i Doha poängterar Lahti många gånger vikten av att vara på plats för att kunna påverka.
– Om vi inte hade kommit hit hade vi vänt ryggen mot Fifa men även mot de värderingar som vi står för. Vi har valt vägen att föra en aktiv diskussion. Det är viktigt att vara på plats för att lära känna människor och skapa ett kontaktnät.
Om vi inte hade kommit hit hade vi vänt ryggen mot Fifa men även mot de värderingar som vi står för
Finlands förbundsbas lyfter fram nästa tunga Fifa-beslut som ska fattas. Det handlar om värdskapet för herr-VM 2030 – och Saudiarabien lär finnas med som en kandidat.
– Oavsett vilka kandidaterna är kommer mänskliga rättigheter och migrantarbetares ställning att gås igenom. Samma sak gäller för klimatfrågor och jämställdhet.
– Man kan undra om fotbollen är rätt plattform för att ta frågor om migrantarbetare framåt. Eller ska mästerskapen alltid spelas i norra Europa? Det kommer inte att gå, Fifa vill dela ut mästerskapen till olika delar av världen.
Norge visar vägen
Inom fotbollsvärlden har Norges förbund visat mest pondus. Det under ledning av den rätt färska ordföranden Lise Klaveness, som höll ett eldfängt anförande under en Fifa-kongress i våras.
– 2010 delades VM ut av Fifa på ett sätt som var oacceptabelt och hade oacceptabla konsekvenser. Mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, fotbollens självklara värdegrund fanns inte med i startelvan, sa hon.
I Doha är Klaveness på plats då förbundspamparna möts. Hon för samtal med de finländska förbundsrepresentanterna och samarbetar med Finland och övriga Norden – men hon tackar nej till att gå på matcher. Norge har bara en matchanalytiker på läktarna för att scouta kommande motståndare.
– Jag skulle inte beskriva det som en bojkott. Vårt landslag kvalade inte in till VM och då tycker inte vi att det är nödvändigt att gå på matcher. Om vi hade haft ett lag på planen hade vi varit på plats. Nu känns det onaturligt att gå och vi stöttar Danmark och deras spelare, säger Klaveness till Yle Sporten i Doha.
– Det är en annorlunda känsla inför det här mästerskapet och det känns konstigt att inte vara på väg till en match. Jag hoppas att jag aldrig behöver ta ett sådant här beslut igen.
Den svenska fotbollsjournalisten Olof Lundh har länge rapporterat kritiskt om Fifa. Han tycker inte att det är problematiskt att Lahti går på finalen i Qatar.
– Representerar du Finlands Bollförbund kanske du ska vara på en final för att knyta kontakter. Det viktigaste är att våga stå för någonting. Våga vara tydlig. Det tycker jag att de nordiska förbunden varit. De har varit här, träffat migrantarbeterare och lyft frågan. Sen är det bara att inse att de är väldigt små i den här världen.
Kritiken: ”Markeringarna halvhjärtade”
Bollförbundet deltar i tio europeiska förbunds gemensamma krav på att Fifa ska kompensera migrantarbetare och bygga ett center för att ge arbetare information och hjälp. De har fört diskussioner med Fifa och Qatar och varit med i kampanjer som ”Pelin hinta”.
I fjol våras talade Ari Lahti under Fifa-kongressen i Zürich och sa att migrantarbetarnas situation måste förbättras.
Han kritiserade inte Fifa i lika starka ordalag som Lise Klaveness utan valde en mjukare linje.
Är de nordiska påverkningsförsöken tillräckliga? Här går åsikterna isär. Olof Lundh, som länge granskat Fifa och det svenska fotbollsförbundet, säger ja.
– De har ändå försökt. Det enda jag tycker är fel är att de träningsspelat här. Det slutade ju Finland med medan Sverige fortsatte. De har lyft frågorna och mer än så kan man inte göra. De var inte med och tog besluten.
Håvard Melnæs, journalist på det norska fotbollsmagasinet Josimar, är av annan åsikt. Han menar att påverkningsförsöken inte är genuina, att det är spel för gallerierna.
– De nordiska länderna och fotbollsförbunden har inte varit intresserade av att lyfta debatten. Det är andra aktörer som gjort det, så att fotbollsförbunden tvingats agera. De markeringar vi ser av till exempel Norges fotbollsförbund är too little too late. De är halvhjärtade.
Bättre med mjukt eller hårt?
Frågan är vilken påverkningsmetod som är bättre. Klaveness står rakryggad för sina värderingar, men det har ett pris. Många andra fotbollsförbund tittar snett på henne för att hon inte rättar sig i ledet. Hon är enligt uppgift inte välkommen i alla ”inre rum” i Fifa.
– Ingen skulle säga det rakt ut, men jag tror att det kostar. Samtidigt tror jag på att det ger mer än det kostar. Vi jobbar tätt med Tyskland, England, Belgien, Nederländerna, säger Klaveness.
– Men jag är en av få kvinnliga ordföranden och utan mina åsikter hade Fifa kanske använt mig i frågor som gäller exempelvis damfotbollen. Det här blir bara spekulationer, men all exponering och kritik har ett pris.
Med linjen som till exempel Finland och Sverige är budskapen mer urvattnade, men länderna gör sig inga fiender.
– Jag gillar den norska modellen bättre på ett sätt, för då står man för någonting och är tydlig. Det är så uppenbart att det finns så många länder som inte alls är intresserade av att påverka, säger den svenska fotbollsjournalisten Lundh.
Visa mig hur ni rest till Qatar, hur resorna finansierats. Det gör de inte
Lundh ser mörkt på fotbollsframtiden. Han tror att Saudiarabien är en seriös kandidat för VM-värdskapet 2030 och påpekar att Fifa går i fel riktning. Dessutom finns det inte en utbredd påverkningsvilja inom fotbollsvärlden.
Man hamnar lätt i en progressiv nordisk bubbla. Det är bra att påminna sig om att 10 förbund kräver att Fifa ska ersätta utsatta migrantarbetare. 201 förbund står utanför kampanjen.
Och våra fotbollsförbund har också klara brister, påpekar Lundh.
– Det är jättesvårt för mig att få insyn i det svenska fotbollsförbundet och Bollförbundet. Visa mig hur ni rest till Qatar, hur resorna finansierats. Det gör de inte. De är precis lika usla som Fifa då det gäller transparensen.
