På måndagen samlades Österbottens välfärdsområdes fullmäktige för att gå igenom budgeten och godkänna den. En budget som visar ett minus på 34 miljoner euro, alltså ett ännu större underskott än det tidigare talats om.
Välfärdsområdets direktör, Marina Kinnunen, började mötet med att konstatera att välfärdsområdena i landet eventuellt kommer att få ett tillskott på 600 miljoner euro från Finansministeriet.
Men det är ingenting som Österbottens välfärdsområde räknar med i det här skedet, och finansieringen från staten kommer ändå att minska under de kommande åren.
– Det är historiskt att göra en budget för välfärdsområdet och också historiskt att budgeten har ett så stort minus. Finland spenderar mindre pengar på sjukvården jämfört med de övriga nordiska länderna. Vi har svårt att locka personal och de som jobbar inom välfärdsområdet måste ofta byta arbetsskift och jobba hårdare än tidigare, säger Kinnunen.
Enligt Kinnunen är det ledningens ansvar att dra gränsen för hur mycket personalen ska behöva jobba.
– Vi har aldrig haft så stor personal eller så här stor budget. Vi måste se till att vi kan erbjuda österbottningarna en god vård.
Hans-Erik Lindqvist (SFP) från Närpes lyfter upp att Österbottens välfärdsområde inte är det enda i landet som har svårt att få ihop budgeten, tvärtom. Enligt Lindqvist är det bara Norra-Savolax som klarar av en plus-minus-noll budget. Han räknar med att staten ska skjuta till pengar för att man ska klara av vårdskulden och de långa köerna.
SFP:aren Anne Salovaara-Kero från Vasa, och styrelsens ordförande, säger att både styrelsen och fullmäktige har jobbat bra med budgeten och varit enhälliga i sina beslut.
– Det är klart att vi har utmaningar framför oss, men samtidigt har vi en tillförsikt på framtiden. Det kunde jag höra i talturerna, det kändes bra, säger hon.
Välfärdsområdet ska undvika att köpa in tjänster
För både politiker och tjänstemän står det klart att välfärdsområdet de kommande åren måste effektivera sin verksamhet och hitta ställen att spara på. Det här ska åtta arbetsgrupper börja titta på och Salovaara-Kero hoppas på snabba inbesparingar.
– Vi har en tanke om att vi kan hitta sju miljoner euro redan under nästa års tid genom att finkamma olika avtal som finns och titta på köptjänster. Sen är det också att vända skutan mot det förebyggande, säger Salovaara-Kero.
Under mötet diskuterade fullmäktigeledamöterna hur mycket personal som ska hyras in och vad välfärdsområdet kan göra för att anställa vårdpersonal själv. Därför gjordes en åtgärdsmotion att fullmäktige önskar att välfärdsområdet ska undvika att köpa in tjänster så långt som möjligt.
– Det är det ideala, men vi måste också vara realister. Som det sett ut under pågående år har vi varit tvungna att göra så här. Men målsättningen på sikt är att vi ska ha så mycket egen personal som möjligt, säger Salovaara-Kero.
Man konstaterade att välfärdsområdet måste bli en arbetsgivare som vårdpersonal vill jobba för.
Det förebyggande arbetet betonades
Flera under mötet lyfte också upp individernas ansvar att försöka hålla sig friska, och det nämndes att man har för stillasittande jobb, att alkoholdrickandet borde minskas och att man borde sköta om sina tänder bättre.
– Det förebyggande arbetet har betonats mycket under budgetdebatten. Tredje sektorn med alla föreningar och organisationer och även alla släktingar och vänner ska hjälpa till så att vi håller oss i bra skick, så kanske vi klarar det här, säger Lindqvist.
Lindqvist tycker också att man måste se på vårdkedjorna och att nivån på vården är rätt.
– Så att vi inte har folk som ligger på akuten för att de inte kommer in på bäddavdelningar. Utan att vi har platser åt de som behöver platser, till exempel på effektiverat serviceboende, säger Lindqvist.
SDP:aren Rebecca Åkers från Korsholm är rädd för att man kommer spara på det rehabiliterande arbetet.
– Det finns egentligen ingenstans man kan spara. Vi har så jättelånga köer. Satsar man för mycket på den förebyggande vården, så finns det fortfarande de som behöver hjälp som redan är sjuka, säger Åkers.
– Så att förkorta köerna och ha ett långsiktigt förändringsarbete hoppas jag är i fokus. Att man i värsta fall låter det gå på minus ett tag tills man hittat de specifika punkter där man verkligen kan göra besparingar, tillägger hon.
För att få siffrorna i budgeten att inte lysa röda föreslog SFP-gruppen också att avskrivningen på H-huset förlängs från 35 till 40 år. Det förslaget kommer att behandlas senare, men kommer troligtvis att godkännas.
Välfärdsområdet startar vid årsskiftet
På mötet godkände fullmäktige också att Österbottens välfärdssamkommuns nuvarande verksamhet överförs till välfärdsområdet från och med början av nästa år.
Man godkände också att räddningsverksamheten, som nu sköts av Österbottens räddningsverk, tas över av Österbottens välfärdsområde. Samt att de specialomsorgstjänster som Kårkulla och Eskoo haft ansvar för, också förs över till välfärdsområdet vid årsskiftet.
Fullmäktige godkände också styrelsens förslag att ansöka om ett tillstånd för att dygnet runt jouren vid Malmska i Jakobstad ska få fortsätta.
