Pappersfabriken i Gerknäs i Lojo ska säljas. Planen är att pappersbruket byter ägare i början av år 2023. Den nuvarande sydafrikanska ägaren Sappi säljer fabriken och två andra europeiska fabriker till det tyska investeringsbolaget Aurelius.
I samma veva står fabriken i Gerknäs också inför en annan förändring; det är nu dags att göra sig av med stenkol som bränsle.
– Vi har investerat 16 miljoner euro i det här projektet och har nu en väldigt bra situation på energisidan, säger fabrikschef Martti Savelainen.
För sju år sedan byggde pappersbruket ett kraftverk där det går att elda biobränsle. Sedan dess har en mindre del av bränslet bestått av flis och restprodukter från den egna industrin, medan stenkolen utgjort det viktigaste bränslet.
För torkning av papper och som tilläggsvärme under vintermånaderna används också naturgas som värmekälla.
”Trä finns så det räcker”
I början av nästa år ska man helt och hållet övergå till fossilfri energianvändning. Det innebär att fabriken skär ner sina koldioxidutsläpp med nästan nittio procent.
I samband med övergången har man byggt nya anläggningar för mottagning, förvaring och behandling av biobränslen i Gerknäs.
Stenkolen ersätts med biobränsle som till största delen består av träflis som transporteras till fabriken på gummihjul. Omkring trettio långtradare ska dagligen transportera flis till pappersbruket från och med januari.
– Flis finns här i regionen så det räcker till oss och till andra, säger Martti Savelainen.
En del av biobränslet som bränns i fabrikens eget kraftverk härstammar också från den egna industrin. Det gäller särskilt bark och fiberslam.
Granmassaved används som huvudsaklig råvara i papperstillverkningen. Massaved gör man av mindre träd och de smalare topparna av stockträden. Ofta härstammar massaveden från gallringar.
Granmassaveden genererar omkring fyrtio dagliga långtradartransporter till pappersbruket.
I gengäld producerar pappersbruket finpapper som exporteras till över sextio olika länder. Endast fyra procent av pappret stannar i Finland. Pappersbruket i Gerknäs är världens största tillverkare av tidskriftspapper.
Fabrikens personalstyrka uppgår till 570 personer men Savelainen uppskattar att pappersbruket totalt sett sysselsätter ytterligare 1 800 personer.
Ny ägare, samma produktion
I början av året väntas pappersbrukets ägarbyte vinna laga kraft.
– Den nya ägaren verkar mycket intresserad av att utveckla fabriken så framtiden ser riktigt ljus ut, säger Martti Savelainen nöjt.
Eftersom den nya ägaren Aurelius är ett investeringsbolag är det sannolikt frågan om att få pappersbrukets värde att stiga och sedan sälja det vidare om några år då investerarna kan få ett bättre pris för fabriken än de själva betalar. Det här ser Savelainen inte som något dåligt utan som ett sätt att utveckla Gerknäs pappersbruk.
– För tillfället är situationen i världen så osäker att det är svårt att uppskatta hur det ser ut på marknaden i den närmaste framtiden, säger Savelainen, men har ändå en benhård tro på att det också i fortsättningen finns en efterfrågan på finpapper.
– Allt är minsann inte digitalt i dagens värld. Det finns fortfarande en stor efterfrågan på sådant papper som vi tillverkar.
Han tillägger att reklambranschen i dag ofta använder sig av hybridmarknadsföring där man fångar in kunder med reklam i pappersform för att sedan hänvisa dem vidare till en webbplats med mer ingående information.
Fabriksbesök med öronproppar
På Gerknäs pappersbruk finns tre produktionslinjer. Det är ett öronbedövande brus som slår emot en när man stiger in i en av produktionshallarna men öronproppar dämpar effektivt oljudet.
Oändligt många vita pappersrullar möter besökaren vid produktionslinjen. I varje rulle finns en kilometer papper.
Iklädda reflexvästar, skyddskepsar och skyddsglasögon guidades journalister, politiker och olika intressegrupper genom den femhundra meter långa produktionshallen häromdagen. Syftet var att visa på de möjligheter som skogsindustrin erbjuder, både nu och i framtiden.
– Vi ser att den gröna förändringen innebär stora möjligheter både för Västnyland och för hela Finland. Skogsindustrin möjliggör väldigt stora investeringar i framtiden, säger Västra Nylands handelskammares vd Tommi Knaapinen.
Han nämner bland annat möjligheten att utvinna lignin från trä för att använda det i batteriproduktion.
– Stora och medelstora företag som Gerknäs pappersbruk har ju också möjlighet och vågar göra investeringar. De senaste åren har pappersbruket investerat tvåhundra miljoner i olika nya tekniker. Detta kan den nya gröna industrin utnyttja, säger Knaapinen.
Skogsindustrin talar för gröna världen
Också arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin var representerad och talade varmt för hållbarhet.
– Skogsindustrin har i dag ständigt omvärldens ögon på sig. Vi måste bli bättre på att berätta vad vi hittills gjort och vad vi måste göra i framtiden för att ta hand om vår kolsänka och vår mångfald, säger Mika Mäkinen, kommunikationschef för Skogsindustrin.
Mäkinen säger att också skogsindustrin måste blir bättre på att slå vakt om biodiversiteten genom att införa mer åtgärder för naturhänsyn, lämna mer död ved och sparträd, skyddszoner och certifiera mera.
I fjol avverkades i Finland rekordmycket skog vilket resulterade i att skogarnas kolbindning avtagit.
– Kolsänkan är fortfarande stark i våra skogar men varierar från år till år, säger Mäkinen.
Miljö som marknadsföring
Miljöfrågor fungerar i dag också som marknadsföring. Frågor om klimat och mångfald är mer aktuella än någonsin. Och därutöver lägger Gerknäs pappersbruks miljöchef, Kirsi Tuominen, till vattenskydd som en avgörande fråga för pappersbruket.
Fabriken ligger precis intill Lojo sjö som under gångna tider fick mycket stryk av just pappersindustrin men som i dag mår betydligt bättre, på grund av de åtgärder som vidtagits.
Kirsi Tuominen säger ändå att det fortfarande finns saker som industrin kan göra bättre.
– Vi försöker hela tiden hitta nya sätt att minska vår påverkan på vattendragen, säger Tuominen.
Hon lyfter också gärna fram investeringen som innebär att fabriken nu gör sig av med stenkol som bränsle och övergår till flis och annat biobränsle.
– Och det är verkligen inga stockar som bränns utan avverkningsrester, sly, bark, toppar och grenar som man inte kan använda till annat, säger Tuominen.
