Ungdomsbrottsligheten har ökat kraftigt i huvudstadsregionen. Såväl i Vanda som i Helsingfors har polisen varnat för att brottsstatistiken för minderåriga når nya höjder i år.
Flera unga helsingforsare har också märkt av det här, det visar en stadstur i köpcenter och andra platser där ungdomar rör sig kvällstid.
Dina Hassan och Elsa Mustafa uträttar några ärenden i ett köpcenter i Östra centrum. De säger att det har blivit stökigare, inte minst i den här stadsdelen.
– Det märktes direkt efter coronapandemin. Jag har sett mer bråk, fler slagsmål och andra farliga situationer här omkring, säger Elsa Mustafa.
De säger sig kunna röra sig fritt. Det finns inga platser de aktivt försöker undvika. Men.
– Om man rör sig på vissa platser får man räkna med att man kan få se bråk, säger Hassan.
På skolorna är misshandel vanligaste brottet
Enligt polisen inträffar en stor del av brotten på och i anslutning till skolor. De reds ofta ut som misshandel eller lindrig misshandel. Det har också förekommit bråk på gymnasiet där Dina Hassan och Elsa Mustafa går.
– Det börjar med något litet gräl och så utvecklas det till slagsmål. Ingen vill se det hända, vi är ändå där för att studera.
I samband med ett storbråk för en tid sedan ryckte polisen ut till gymnasiet. Då var bråk och oroligheter en stor snackis bland unga i stadsdelen.
– Det var inte så här förr, då vi gick i högstadiet. Nu ser vi oftare bråk och folk gör olagliga saker. Vi pratar och funderar på varför det har blivit så här.
Men just nu känner sig inte Mustafa och Hassan otrygga i skolan längre.
– Ibland fanns det en rädsla, vad ska jag göra om alla dras med i bråket, ska jag försöka gå emellan. Men nu känner jag mig inte längre otrygg, säger Mustafa.
Dina Hassan och Elsa Mustafa menar att det blivit oroligare efter coronapandemins nedstängningar. Då skolor och offentliga utrymmen öppnade igen var det många som var mer rastlösa.
– De har kanske känt sig ensamma och isolerade och nu agerar de ut mot andra, säger Mustafa.
Hassan tillägger:
– Flera har det kanske otryggt hemma. Då allt öppnade igen efter nedstängningen gav de sig ut och startade bråk.
I förbifarten nämner de Roadman-kulturen. Den ska vi återkomma till lite senare.
Är det otryggt på stan?
Svenska Yle riktar samma fråga till fler unga helsingforsare som rör sig i köpcentret. Känns det otryggare på stan?
Svaret varierar. Leevi Oksanen går på ett gymnasium på Brändö, han har inte märkt av några oroligheter.
– Jag upplever inte att något område som jag brukar röra mig i skulle vara otryggt. Det samma gäller skolan. Jag kan inte minnas att jag skulle ha sett några brott heller. Men det är bra att saken diskuteras.
En trio som hänger i köpcentret i Östra centrum vill inte uppge sina namn, men säger att det är lätt att undvika stök. Då gäller det att umgås i små kretsar med sina närmaste vänner.
Östra centrum är tämligen tryggt, menar de. Men värre är det i Helsingfors centrum. Trion säger att de undviker att röra sig ensamma i stadskärnan och framför allt runt Järnvägsstationen.
Precis som Hassan och Mustafa nämner de Roadman-kulturen. Det är ofta de som sällar sig till den som kan ställa till med bråk.
Vissa hyllar brott
Begreppet Roadman härstammar från Storbritannien. Där är det fråga om unga personer som idealiserar brottslighet och livnär sig på droghandel.
Marko Forss, kriminalkommissarie vid Polisinrättningen i Helsingfors, säger att de som idealiserar brott och kriminella gäng utgör en del av regionens unga brottslingar.
– Men det finns också de som befinner sig i en allvarlig brottsperiod som pågått i flera år. Och en del som begår brott under en övergående period i livet.
De två sistnämnda formerna av ungdomsbrottslighet är ingen ny företeelse. Det är också vanligt att statistiken varierar kraftigt från år till år. Det är ändå anmärkningsvärt att ungdomsbrottsligheten ökat så kraftigt i år. Från 2021 till 2022 har antalet misstänkta brott av minderåriga fördubblats i Helsingfors.
– Jag kan inte svara på varför det sker just i år. Vissa experter pratar om coronapandemins efterverkningar. Men jag undrar om en enskild faktor kan stå bakom ökningen.
Rånen ökar
Den största enskilda ökningen av ungdomsbrottslighet i huvudstadsregionen syns i antalet rån som utförs i Vanda.
Då Yle Helsinki tidigare i höstas pratade med ungdomar i Vandas förorter kom det fram att en del känner sig otrygga. En del unga bär kniv för att skrämma och en del bär kniv för att avskräcka. Märkeskläder är eftertraktat stöldgods.
Vissa gemensamma nämnare förekommer oftare bland minderåriga som misstänks för brott: svårigheter i skolan, trasiga hemförhållanden, missbruk och mental ohälsa, många är första eller andra generationens invandrare.
– Men invandringen har ju inte ökat nämnvärt på sistone så det förklarar inte varför det här sker i år, säger Forss.
Rånen utförs ofta i grupp. Brottsoffren är ofta något år yngre. I vissa fall har försäljarna svarat på en annons, men på plats och ställe blir det ett rån och ingen affär. I vissa fall har offren valts ut slumpmässigt. Forss ger ett typiskt exempel.
– Två 13-åringar följer efter två 11-åringar i ett köpcenter. Först stjäl de deras godis. De fortsätter att följa efter och hotar och kräver pengar eller saker som lätt kan säljas vidare.
I år har Helsingforspolisen fått kring 2 100 brott där gärningspersonen är under 18 år på sitt bord. Enligt Forss klaras ungefär 60 procent av fallen upp.
Om gärningspersonen är mellan 15 och 17 år kan polisen utfärda reseförbud som kontrolleras med en elektronisk fotboja. Ännu yngre förövare är inte straffbara.
– Vi vill inte och får inte heller låsa in personer som är yngre än 15 år en längre tid. Det här är mer än fråga för barnskyddet än för polisen.
Nyckeln till att få trenden att börja dala igen finns i socialt arbete och förebyggande arbete.
– Det gäller att stoppa den onda cirkeln så snabbt som möjligt.
Gatugängen är en annan femma
Just nu finns inga starka kopplingar mellan ungdomsbrottsligheten och de gatugäng som enligt polisen börjat etablera sig i huvudstadsregionen. De verkar inte ha någon kontakt eller något samarbete sinsemellan.
– Men flera av dem som nu är aktiva i gatugängen begick också brott då de var minderåriga. Nu ser vi en hotbild kring att de som börjar begå brott i ung ålder gradvis rör sig mot mer och mer organiserad brottslighet, säger kriminalöverinspektör Markku Heinikari som leder Helsingforspolisens arbetsgrupp med fokus på gatugängen.
En sista sväng via järnvägsstationen
Eftersom vissa ungdomar i de östra stadsdelarna upplever att Helsingfors centrum är otryggt, blir Järnvägsstationen sista anhalten.
Att röra sig ensam på staden kan kännas otryggt, säger Ensu och Emma. Men det som gör att Helsingfors centrum känns otryggt är vuxna, snarare än ungdomar.
– Gubbar som kommer och vill prata kan vara närgångna. Det kan vara obehagligt. Därför undviker jag att röra mig ensam på stan, säger Emma.
