– Samarbetet är mycket viktigt i den här branschen och utan det så blir det bara pannkaka av hela komplexet, säger enhetschef Daniel Nyman från Dragfjärds halvordinarie brandkår.
Förutom att samarbetet är viktigt under utryckningar och vid olyckssituationer så kan samarbetet mellan de frivilliga brandkårerna på Kimitoön vara avgörande för om någon kan åka ut eller inte då det sker olyckor.
– Alltid är det inte möjligt att hitta tillräckligt med manskap från den egna kåren eftersom vi alla på vardagen jobbar med annat, säger Nyman. Då har det ibland krävts personal från andra kårer i kommunen.
Vice kårchef Hasse Korsström vid Kimito frivilliga brandkår har varit aktivt med i verksamheten sedan 1978. Mycket har hänt under åren och intresset för frivilliga brandkåren går i vågor.
– För tillfället ser det ganska bra ut för vår del, säger Korsström. Det kan förstås bero på att vi har nya lokaler och fin utrustning vilket alltid lockar mer fler i verksamheten.
Korsström ser övningarna som ett sätt att öva upp sina färdigheter som behövs då man är ute på fältet.
– Övningarna är viktiga och speciellt med tanke på rökdykarna för då krävs det två kalla och en varm övning varje år, säger Korsström. Men överlag är det viktigt med samarbete och övningar och det är också något vi här på fastlandet alltid värnat mycket om.
Gemenskapen viktig och ger trygghet
Gemenskapen och välkomnandet är något alla som deltog i lördagens storolycksövning lyfter fram. Inom den frivilliga brandkåren får alla vara med och känner man sig osäker kan man alltid fråga någon annan i samma enheter eller inom verksamheten.
– Nog är det ett stort ansvar och det händer att jag känner mig ganska liten och rädd. Det kan kännas ganska absurt att ansvaret ligger på några frivilliga när det faktiskt är nöd, säger Camilla Lumme som är verksam inom Hitis FBK.
Men Lumme är stolt att kunna hjälpa sina medmänniskor och vid storolycksövningarna får man ofta nya insikter och ny kunskap som kan underlätta vardagen.
– Det är viktigt att lära känna dem som jobbar inom kårerna för att veta vem som är vem då man möts på någon brinnande holme. Men då vi dessutom är ganska få frivilliga på Hitis så känns det att man kanske ibland trampar i samma hjulspår och de här övningarna ger nya perspektiv, säger Lumme.
Anna Fihlman är också verksam inom Hitis FBK och ser att övningar som dessa vid Kimitoöns båtcenter ger trygghet samtidigt som man får insikt om att man tillhör något större.
– Vi är från Hitis ute i skärgården vilket betyder att vi är ganska ensamma. Därför är nog de här övningarna mycket viktiga eftersom jag nu kan bekanta mig med andra som jag kanske samarbetar med på utryckningar, säger Fihlman.
Alla ska känna sig välkomnade
Josefin Korsströms intresse för den frivilliga brandkåren väcktes av hennes pappa och farbror som också är aktivt med i verksamheten.
– Jag har varit med aktivt i tio år och nu de senaste två åren har jag också varit med i alarmgruppen som deltar i utryckningarna. Det bästa med den här verksamheten är att den passar alla och de som deltar behöver inte kunna eller göra allt utan man kan alltid be om hjälp, säger Korsström
Korsström är dessutom ungdomsledare och hoppas att fler tjejer ska hitta till den frivilliga brandkåren.
– Det här passar alla oavsett vad andra tycker och tänker, säger Korsström. Vi tjejer är kanske inte lika starka men eftersom uppdragen ser olika ut så behövs alla då olyckan är framme.
Lumme är inne på samma linje och betonar att hon exempelvis kan tränga sig in i skrymslen och vrån där stora gubbar inte alltid ryms.
– Det finns helt enkelt en uppgift för alla och det man inte klarar själv kan kamraterna hjälpa en med, säger Lumme.
Nyman ogillar tanken att brandkårsverksamheten endast skulle passa pojkar eller män.
– Då olyckan är framme och du ska räddas ur ett brinnande hus eller en totalkvaddad bil så är det nog ingen skillnad på kön vem som drar ut dig, säger Nyman. Alla som ens är litet intresserade ska ta kontakt med sin lokala brandkår och komma med i verksamheten.
