Gjorde Aalto-universitetet fel då studerande befriades från språkprov i det andra inhemska språket?
Fem organisationer, däribland språklärarförbundet i Finland och Svenska nu-nätverket, bad justitieombudsmannen att titta närmare på Aalto-universitetets praxis.
På universitetets hemsidor står det att studerande som har läst färre än fem kurser av det andra inhemska språket på gymnasiet kan befrias från språkprovet. Enligt klagan har Aalto-universitetet genom sin praxis erbjudit studerande en morot för att låta bli att studera språk på andra stadiet.
Enligt Undervisningsministeriets tolkning av reglerna kan personer som har väldigt begränsade studier inom det andra inhemska befrias från språkprovet. Men regeln ska tillämpas i undantagsfall ifall det förefaller orimligt att förvänta sig att en studerande ska klara språkprovet.
Aalto: ”Inte medvetet”
Enligt Aalto-universitetet baserar sig deras praxis på universitetens gemensamma riktlinjer. Men man har också gjort egna tolkningar eftersom de gemensamma reglerna i viss mån är vaga.
– Alla universitet gör sina egna tolkningar. Vi anser att studerandes kunskapsnivå i det andra inhemska ska basera sig på gymnasiestudierna. Linjen har diskuterats med universitets språkcentrum, säger Eija Zitting, chef för lärandetjänsterna på Aalto-universitetet.
Enligt JO:s beslut är det största problemet att en del studenter som gått en specialinriktning på gymnasiet inte läst alla fem obligatoriska språkkurser i det andra inhemska. De har sedan felaktigt befriats från språkprovet på universitetet med bristande kunskaper som grund.
– Men vi har inte medvetet gjort en mindre strikt tolkning än andra.
Befrielsen har varit möjlig för både svensk- och finskspråkiga, men i praktiken är det fler finskspråkiga som ansökt om befrielse, enligt Zitting.
– De flesta av våra inhemska studenter har fått sin skolutbildning på finska. Antalet Aalto-studerande som avlagt examen på engelska är också stort. Så naturligtvis gäller de flesta av de här besluten för studier i svenska som det andra inhemska språket.
Hur har denna mer tillåtande praxis påverkat examineringstakten på universitetet?
– Tyvärr är frågan svår att svara på. För tillfället för vi inte statistik på besluten.
Universitetet har avvikit men inte brutit mot reglerna
JO har frågat Undervisnings- och kulturministeriet om hur reglerna ska tolkas och utgår från deras svar i sitt beslut. Enligt ministeriet har Aalto-universitetet, men också flera andra högskolor tagit sig för stora friheter. På de universitet som tillämpar samma regler strängare gäller undantaget personer som gått grundskolan utomlands eller haft ett annat bildningsspråk än finska och svenska.
Det som blir avgörande för JO är att ministeriet menar att Aalto-universitetet visserligen avvikit från bestämmelserna men inte klart och tydligt brutit mot dem. Eftersom samma tolkning gjorts på flera andra universitet anser JO att problemet främst beror på vaga riktlinjer.
Däremot menar JO att studerande just nu behandlas ojämlikt eftersom det finns brister i Undervisnings- och kulturministeriets direktiv. Och de här bristerna måste ministeriet rätta till.
Enligt Zitting har Aalto-universitetet redan bestämt att riktlinjerna för språkundervisningen ska uppdateras nästa år.
– Men innan det ska vi analysera JO:s och de andra myndigheternas beslut.
Artikeln ändrad 10:06: I texten stod det tidigare Utbildningsministeriet, det är nu rättat till Undervisningsministeriet.
