Orsaken till att det just nu är oklart om och i vilken utsträckning elevvårdens personal ska ha tillgång till Wilma har att göra med den linjedragning Utbildningsstyrelsen meddelande om i mitten av december, där elevvården endast ska ha tillgång till uppgifter om de elever de behandlar och inte skolans alla elever.
Om det inte är möjligt att ge begränsad tillgång till datasystemen, måste överlämnandet av elevernas uppgifter ges på något annat sätt än genom att ge tillgång till samtliga uppgifter i datasystemet. I praktiken blir det antagligen någon i skolans personal som ansvarar för det.
Elevvården ska alltså fortsättningsvis kunna skicka och ta emot meddelanden via Wilma, men till exempel inte få information om vilken skola eller lärare en elev har.
Den 28 december 2022 preciserade Utbildningsstyrelsen att välfärdsområdets anställda också i fortsättningen kan ha användarkoder till elektroniska system som Wilma, om de har rätt att behandla uppgifterna som en del av sitt arbete och om åtkomsten till systemet är lagenlig.
Om en elev tar kontakt och vill träffa mig, är det jättepraktiskt att jag kan kolla vilken skola och lärare eleven har och se på elevens läsordning när det är möjligt att träffa eleven
Nina Forsten-Lindman, skolpsykolog i Pargas
I Pargas har skolpsykologen Nina Forsten-Lindman ansvar för 800 elever. Hon uppskattar att hon använder Wilma ungefär 30 procent av sin arbetstid.
– Det är ett jätteviktigt redskap. Jag har många föräldrar och elever som tar kontakt via Wilma och skriver ganska personliga saker. Wilma är betydligt säkrare att använda än e-post. Om en elev tar kontakt och vill träffa mig, är det jättepraktiskt att jag kan kolla vilken skola och lärare eleven har och se på elevens läsordning när det är möjligt att träffa eleven, säger Forsten-Lindman.
Wilma är också ett praktiskt verktyg för att se hur mycket skolfrånvaro en elev har och om frånvaron alltid sker under en speciell lektion.
– Jag följer de elever jag jobbar med och märker jag plötsligt att någon av eleverna har väldigt mycket skolfrånvaro och inte har varit i skolan på flera veckor, så tar jag kontakt och kollar vad det beror på, säger Forsten-Lindman.
Viktigt att skolpsykologen finns i skolan
I övrigt borde elevvården fortsätta som tidigare och Forsten-Lindman planerar att åka ut till skolorna lika mycket som förut. Hon brukar besöka skärgårdsskolorna en till två gånger i veckan och har även fem skolor i Pargas som hon besöker regelbundet.
– Jag har hört lite rykten om att jag kanske inte får reseersättning för att åka ut exempelvis till Houtskär. Tidigare har jag fått kilometerersättning. Det kanske är bara rykten, men är det så, så åker jag på egen bekostnad. För jag tycker det är oerhört viktigt att jag finns i skolvardagen. Det är viktigt att vara med på rasterna och lektionerna för då ser jag hur jag kan hjälpa barnen bäst, säger Forsten-Lindman.
Många unga mår dåligt, därför är det viktigt att ge framtidstro
Precis som på många andra orter, har Forsten-Lindman även märkt av ett ökat illamående hos de unga i Pargas.
– Hösten har varit jättejobbig, väldigt många är deprimerade och har panikångest. Flera av dem vill inte gå till skolan, utan de blir hemma och låser in sig i sina rum och scrollar på telefonen. Många av dem upplever att det inte finns någon framtid och att allt är bara mörkt. Då försöker jag hjälpa dem att hitta något som de brinner för och vill engagera sig i, säger Forsten-Lindman.
Forsten-Lindman påpekar att det finns många hjälporganisationer, som exempelvis Röda Korset, som de unga kan engagera sig i för att hitta mer mening och få framtidstro. En annan sak som kan hjälpa är att ha en hobby, till exempel någon idrottsgren, matlagning eller scouting.
– Väldigt många av ungdomarna har slutat med sin hobby, då många fritidsaktiviteter pausades då coronapandemin var som värst, och många av dem har inte fortsatt med sina hobbyer utan blivit passiva. Många av dem är även väldigt beroende av sociala medier och går inte hemifrån mera utan lever sitt liv via skärmen, säger Forsten-Lindman.
Allt fler sitter för mycket vid skärmen
Även om coronapandemin säkert har bidragit till ungas dåliga mående, så misstänker Forsten-Lindman att en stor orsak också är att många unga och även vuxna sitter för mycket vid olika skärmar.
– Det är viktigt att våga uppmuntra barnet att våga prova på olika aktiviteter. Om man vet att barnets kompis är med i någon aktivitet kan man kanske tillsammans med andra föräldrar få sitt barn aktiverat. Det viktigaste är att inte ge upp och inte låta barnet bara sitta på sitt rum med skärmen, säger Forsten-Lindman.
Staden satsar på smågrupper och mera handledning
Även om flera unga mår sämre, har Pargas stad även gjort flera satsningar på de unga under den senaste tiden. Många i staden utbildar sig för tillfället till NEPSY-handledare, så att barn med neuropsykiatriska svårigheter som exempelvis adhd, add eller asd kan få hjälp i den egna skolan.
Sedan i höstas har staden även en fokusklass, där elever som av olika orsaker inte vill eller kan delta i skolornas vanliga undervisning, kan delta i undervisningen i en mindre grupp. I fokusklassen finns även en NEPSY-handledare och speciallärare. Oftast går eleverna i klassen under en period på sex veckor.
– Tidigare skickades många till Åbo för att gå i sjukhusskola där, men det här är ett alternativ så att eleverna får gå i skola i Pargas. Jag har upplevt det som positivt, sådana som har mått jättedåligt förut, mår mycket bättre nu. I fokusklassen får de all hjälp de behöver, säger Forsten-Lindman.
