Under 2021 fortsatte varvets direkta och indirekta sysselsättande inverkan att växa. Tillväxten var mer än 13 procent, visar pinfärska siffror.
Inverkan är störst i Åbo men också företag i S:t Karins, Reso, Lundo och Nådendal drar nytta av varvets framgångar.
– Den direkta inverkan kan lätt mätas och jämföras men det är den indirekta inverkan av varvet som är väldigt intressant, säger specialforskare Tapio Karvonen vid Åbo universitet. Fastän vi nu inte har sett uttryckligen på det så kan man se att exempelvis regionens servicebransch samt hotell och restauranger drar stor nytta av varvet.
Att underleverantörsnätverket växer kan bli en utmaning på sikt
Underleverantörsnätverket har dessutom vuxit med cirka 100 företag de senaste tre åren. Men efter 2020 har också varvets egen personalstyrka börjat växa igen. I dag jobbar drygt 1 900 personer på Åbovarvet.
– I våra resultat framgick det att över en tredjedel de företag som arbetar som underleverantörer har svårt att förstå hur varvet fungerar och det är åtminstone enligt mig en överraskande stor andel, säger Karvonen. Det är svårt att säga hur varvet kan åtgärda det här men det kräver säkerligen olika insatser för att förbättra informationsgången mellan varvet och underleverantörerna.
Kan man säga att det här bromsar in tillväxten?
– Jag skulle inte gå så långt som att kalla det en broms men troligtvis har det någon negativ inverkan på hur arbetet förlöper, säger Karvonen. En delorsak kan vara att projekten blir allt större i takt med att kryssningsfartygen som byggs växer.
Det här kräver en stark organisation som kan kommunicera med hela nätverket om vad som krävs och vilka behoven är betonar Karvonen.
– Dessutom kan det bero på att underleverantörsnätverket har vuxit och kommer du in som ny och liten aktör i ett så här jättelikt projekt kräver det naturligvis tid att komma underfund med hur allt fungerar, säger Karvonen. Men det är bra att vi känner till detta så kan varvet lägga in punktinsatser.
Stor inverkan på regionens ekonomi
Det är inte någon överraskning att Åbovarvets betydelse har en stor inverkan på den regionala ekonomin. Det är dessutom roligt att se att förutom Åbo har också grannkommuner som Pargas kunnat dra nytta av varvet.
Kring en procent av de anställda på varvet bor i Pargas och det betyder att skatteinkomsterna går till Åboland. Då man tittar på samfundsskatterna så ser man tyvärr en allt större andel går till Helsingfors.
– Det beror på att de företag som varvet samarbetar med ofta har sitt huvudkontor i Helsingfors och därför betalar man också samfundsskatten dit, säger Karvonen.
Men enligt Åbo stads borgmästare Minna Arve är det inte ett problem eftersom Arve anser att det är viktigt att varvets betydelse är stor i hela landet.
– Då är det lättare att samarbeta vid behov och då varvet behöver understöd är det viktigt att betona att hela landets ekonomi påverkas av varvets framgångar, säger Arve. Vi samarbetar hela tiden med andra städer och kommuner och vill erbjuda varvet och dess samarbetspartners en så bra miljö som möjligt.
Varvets arbetskraftsbehov en chans för yrkesutbildaren Axxell
I den jämförelse som Åbo universitet har gjort framgår det att behovet av yrkesutbildade personer är stort. Främst handlar det om svetsare, plåtslagare, elmontörer och planerare samt också projekt- och arbetsledare.
– Vi ser också att det finns ett växande behov i framtiden och kan utbildningssektorn svara på behovet så finns det chans för ökande sysselsättningsmöjligheter vid varvet, säger Karvonen.
Med resultaten i åtanke kan man säga att marinklustrets strategiska betydelse för Åbo stad med omnejd är av mycket stor betydelse.
Därför vill Åbo stad tillsammans med högskolorna i regionen stödja de förändrade behoven som företagen inom marinindustrin har, för att garantera en fortsatt god utveckling för varvet och regionen. Det slår Åbo stads borgmästare Minna Arve fast.
– Vi har olika projekt för att föra samman utbildare och varvet samt de underleverantörer som finns vid varvet, säger Arve. Det är viktigt att staden lobbar för att skapa bättre utbildningsmöjligheter för det drar alla nytta av.
Men det skriande behovet av arbetskraft kan också utgöra en möjlighet för yrkesutbildaren Axxell som i Karis utbildar precis den sortens personal som varvet och underleverantörerna har behov av.
– Vi är naturligtvis väldigt intresserade av att diskutera möjligheterna för ett utökat samarbete, säger arbetslivschef Gilla Granberg vid Axxell. Vi har ett pilotprojekt med så kallade morjensföretagare i startgroparna och har exempelvis redan inlett ett samarbete med Kimitoöns kommun.
Men Granberg säger till Yle Åboland att inget hindrar att ett sådant samarbete också inleds med Åbo stad och marinklustret.
– För trots att vår enhet i Karis har ansvar för utbildningarna så är förbindelserna västerut goda, säger Granberg. Dessutom finns det idag otaliga läroavtalsmöjligheter och vi måste nog omedelbart bums ta kontakt och se om vi också kan bidra med utbildningssamarbeten.
