Garderoben svämmar över av plagg som sett sina bästa dagar. Dags att göra sig av med skräpet.
Men nu ska vi inte längre kasta våra kläder i soporna. Sedan årsskiftet samlas avlagda textilier, enligt avfallslagen, in kommunalt.
Avlagda textilier som samlas in är bland annat kappor, kjolar, byxor och skjortor. Också lakan, handdukar, bordsdukar och gardiner tas emot.
Svenska Yles reporter Anna Dönsberg vill lämna några gamla klädesplagg till återvinning, bland annat ett par söndriga jeans.
Hittills finns det 220 insamlingspunkter på olika håll i Finland. De hittas på kierratys.info. Insamlingspunkter för avlagda plagg känns igen på jeanstyget runt rullcontainrarna.
Annas söndriga jeans sätter vi i en plastpåse och lämnar i en rullcontainer i Kampens köpcentrum i Helsingfors.
De kläder som lämnas in i Helsingfors körs till transportbolaget E6 - Palvelut Oy i Vanda.
I Vanda öppnar Timo Salminen och hans kolleger plastpåsarna, tömmer fickorna och väljer ut plagg som kan skickas till återvinningscentralen. Det som inte är avlagda textilier utan blandavfall kastas. Här inspekterar Salminen Annas jeans.
Nästan alla sorters kläder är okej, men underkläder, strumpor, strumpbyxor och luktande textilier hör inte till avlagda textilier. Textilierna tvättas nämligen inte innan de görs till fibrer. Det ingår varken vatten eller kemikalier i processen.
Mjukisdjur, dynor eller täcken ska inte heller läggas bland avlagda textilier. Textilierna får inte heller vara fuktiga, mögliga eller oljiga. Då hör de hemma i blandavfall och ska brännas. Lakan och handdukar som kommer till Vanda doneras till Helsingfors djurskyddsförening Hesy.
Vi hade hundratals mjukisdjur, men de blev för dammiga. De är inte avlagda textilier, för dem hellre till loppis.
Timo Salminen, logistikchef
Annas jeans får godkänt och körs vidare till Sydvästra Finlands Avfallsservice i Åbo.
I Åbo sorteras textilierna enligt material och sådant som inte kan bli fibrer hamnar i blandavfall. Här säljs också kläder och tyger till ett förmånligt kilopris.
Globalt produceras 150 miljoner ton textilmaterial årligen. 99 procent av det bränns eller slutar på soptippen. Bara en procent återvinns.
Medveten textilkonsumtion handlar om att tänka efter före och att påminna sig själv om vikten av en lång livslängd. Genom att fördubbla livslängden för ett plagg minskar du dess klimatpåverkan med cirka 50 procent.
Så slit dina kläder innan du slänger dem bland avlagda textilier.
Från Åbo skickas jeansen vidare till den nya återvinningscentralen i Pemar.
Det är en pilotanläggning som kommer att kunna ta emot upp till 5 miljoner kilo textilavfall från privathushåll årligen.
Till framtidsplanerna år 2025 hör en större anläggning, Topinpuisto centrum för cirkulär ekonomi, som byggs upp runt Toppå avfallscentral i närheten av Åbo. Där ska hela Finlands textilavfall tas emot.
I Finland uppstår cirka 100 miljoner kilo textilavfall per år. I Pemar tar Sydvästra Finlands Avfallsservice emot textilier från ett område där det bor 4,1 miljoner finländare. I fjol samlade man in cirka ett halvt kilo per invånare. Finländare kastar nästan 13 kilo textilier per person och år.
Den egentliga övergången till cirkulär ekonomi inom textilbranschen har ännu inte skett. Men inom textilbranschen förväntas uppstå 17 000 nya arbetsplatser de närmaste åren. Det handlar om ett systemskifte där det behövs produktutveckling och ny design som konsumenten vill köpa.
I processen skärs knappar och dragkedjor bort. Sedan klipps textilierna och mals till fibrer. Fibrerna packas sedan till balar som i sin tur blir material för många olika produkter.
Vi borde tänka på hållbarheten redan när kläderna tillverkas. I kvalitativ textil har fibrerna mycket bättre kvalitet och kan återvinnas bättre.
Conny Gabrielsson, produktionsingenjör
Fibrerna kan bli garn, tyger, kläder och fyllning av olika slag, enligt material. Textilfibrer blir fyllning i bland annat möbler eller akustikskivor.
Den dräkt som Anna Garton bär på bilden är gjord av återvunnen bomull.
Här står nu Svenska Yles reporter Anna Dönsberg med rester av bland annat jeanstyg.
