Artikeln är över 2 år gammal

Försvarsministeriet uppmanar till eftertanke: ”Det är inte myndigheterna som säljer fastigheter till ryska köpare”

De ryska markköpen har ökat med 20 procent under fjolåret 2022. Vid Försvarsministeriet är man inte särskilt oroad, men uppmanar enskilda fastighetsägare till eftertanke.

Ryska markköp ökade kraftigt 2022 - vad ska man tro?

Det var sannolikt många som blev överraskade och förvånade förra veckan då Försvarsministeriet presenterade färsk statistik gällande ryska markköp. Siffrorna visar att de ryska markköpen har ökat med 20 procent under fjolåret 2022. Det var Hufvudstadsbladet som lyfte fram det här.

Ryska markköp diskuterades också i torsdagens Slaget efter tolv.

I debatten deltog Sara Kajander som är enhetsdirektör för fastighets- och miljöenheten vid Försvarsministeriet, riksdagsledamot Anders Adlercreutz från Svenska folkpartiet och riksdagsledamot Atte Kaleva från Samlingspartiet.

Vad ligger bakom statistiken?

Ser man närmare på statistiken så kan man se att mängden fastighetsköp där köparen är utländsk nästan har fördubblats i Finland på bara några år. De ryska markköpen har visserligen ökat men deras andel av den totala mängden markköp är ändå oförändrad från år till år, cirka 30 procent.

En förklaring är också att då Ryssland anföll Ukraina så splittrade ryska familjer, som redan ägde fastigheter i Finland sitt ägande på flera familjemedlemmar. Det här gjordes för att underlätta visumprocesserna.

Fråga om moral och i viss mån säkerhet

Atte Kaleva ser inte att de ryska markköpen utgör någon större säkerhetsrisk, utan det är främst en moralisk fråga.

- Det är viktigt att titta bakom siffrorna. Man behöver inte förlora sömnen över att vi skulle vara speciellt hotade nu. Men jag har svårt att tåla det att samtidigt som Ryssland gör sig skyldiga till brott mot mänskligheten så kommer ryska medborgare till Finland och köper fastigheter och hyreslägenheter. Jag skulle gärna se ett totalförbud för ryska markköp, säger Kaleva.

Profilbild på Atte Kaleva.
Atte Kaleva (Saml) ser de ryska markköpen främst som en moralisk fråga. Bild: Jussi Koivunoro / Yle

Anders Adlercreutz ser också att de ökade ryska markköpen i Finland främst handlar om ett moraliskt problem och inte ett säkerhetsproblem.

- Jag litar på Försvarsmaktens bedömning att man inte behöver vara orolig för säkerheten på grund av de ryska markaffärerna, säger Adlercreutz.

Lagstiftningen har skärpts under de senaste åren och sedan 2020 har Försvarsministeriet bättre möjligheter att kontrollera ryska markköp. Sara Kajander förklarar att övervakningen av utländska markköp står på tre ben.

För det första krävs det idag tillstånd från Försvarsministeriet om köparen finns utanför EU. Det gäller så gott som alla markköp, utom i vissa fall då köparen till exempel är gift med en finsk medborgare.

Anders Adlercreutz talar i riksdagen.
Enligt Anders Adlercreutz (SFP) är inte endast Ryssland aktiv, när det gäller fastighetsköp. Bild: Silja Viitala / Yle

För det andra har staten förköpsrätt till markområden i närheten av områden som är viktiga militärt eller ur gränsbevakningssynvinkel. Områdena ska då ligga 1 000 meter från till exempel ett militärområde. Den här möjligheten har Försvarsministeriet utnyttjat två gånger.

För det tredje kan staten lösa in fastigheter om det försvarsmässigt är befogat, alltså antingen att försvaret behöver området eller att det finns någon form av oro kring det utländska ägandet. Den här möjligheten ses som den sista utvägen och har hittills ännu inte tillämpats, berättar Kajander.

Hur hantera nyheter om mystiska ryska markköp?

Både Kaleva och Adlercreutz lyfter fram att också Kina är mycket aktiv och köper fastigheter på många håll.

Kaleva konstaterar att det inte heller behövs någon form av bas, väggar eller till exempel något gammalt ålderdomshem om man som utländsk makt vill göra illa.

Men hur ska man som mediekonsument hantera nyheter om ryska markaffärer, till exempel berättelser om Airiston Helmi, ålderdomshemmet i Kankaanpää eller den stora anläggningen i Kotasaari i Puumala?

Kaleva ser nyheterna som ett bevis på att våra myndigheter är alerta och pålitliga. De gör det de ska göra, enligt honom. Adlercreutz säger också att vårt system är effektivt och att han själv sover lugnt - även om man ska vara vaksam, säger han.

Sara Kajander från Försvarsministeriet ger rådet att läsa nyheterna med en nypa salt.

- Våra myndigheter är vakna och om det behövs så ingriper de.

En fritidshus fotograferat i luften i ett vintrigt landskap.
Kotasaari i Puumala är en av de ryskägda fritidsanläggningar, som har varit under de finska myndigheternas lupp. Bild: Yle

Kajander vill också mana till eftertänksamhet hos markägare i beråd att sälja.

- Det är inte myndigheter som säljer fastigheter och mark här i landet. Det är alldeles vanliga finländare som säljer. Där kan var och en fundera efter när en sådan här situation kommer: vill jag sälja till den här köparen? Det är alldeles frivilligt att sälja till den man önskar.

Du kan lyssna på hela diskussionen i Slaget efter tolv genom att trycka på länken högst upp.