Sociala medier har sakta men säkert blivit oseparerbara komponenter av vår sociala struktur och vår sociala sfär, på gott och på ont.
Privatliv och jobbgrejer varvas om varandra i personers flöden, och samma emojier används för vänners inlägg och jobbsamfundets inlägg, visar ny forskning.
Det finns fortfarande arbetsplatser där sociala medier just inte används, men i de flesta organisationer har sociala medier blivit en fast del av arbetsgemenskapen.
Och så finns också extremfall där allt arbete sker på sociala medier, för exempelvis influencers eller marknadsförare.
För individer betyder sociala medier nya sätt att framträda och nätverka i jobbet och utanför. För samhället är de en plattform för offentlig debatt om arbetslivsfrågor och för organisationer erbjuder de nya verktyg.
Kan det här vara en bra sak, och på vilket sätt i så fall?
– Det här kan absolut vara en bra sak. På arbetsplatser kan det enkelt erbjudas ett utrymme för informell kommunikation utan fysiska hinder, så att de som arbetar på distans kan ta del av arbetsgemenskapen, säger forskaren Anna Maaranen till Svenska Yle.
Maaranens pinfärska doktorsavhandling Socio-technological encounters and new discursive dynamics in social media spaces visar på ett av de stora brytningsskedena i arbetslivet: sociala mediers allt växande roll i samhället, organisationer och bland individer.
Framför allt är sociala medier en mycket kraftfull plattform för diskussion
Forskaren Anne Maaranen som disputerar om ämnet vid Hanken på fredag.
Jobbfrågor kan ventileras mer än förr
Maaranen påpekar att sociala medier erbjuder en möjlighet att diskutera jobbrelaterade frågor utanför arbetet. Också kritik av organisatoriska frågor möjliggörs på ett nytt sätt.
Det går att diskutera exempelvis ojämlikhet och sammanslagningar i öppna forum så att allmänheten kan följa med vad som händer.
– Arbete tar en allt större plats i rum, tid och språk utanför arbetstiden och vice versa, sammanfattar Maaranen.
Enligt henne visade #Me Too-kampanjen för några år sedan hur man kan samlas på webben och ta upp problem på arbetsplatsen online. Ofta leder dessa diskussioner till att organisationer ändrar på sin praxis.
– Framför allt är sociala medier en mycket kraftfull plattform för diskussion. De har mycket potential för att människor ska kunna samlas och diskutera viktiga frågor.
Arbete tar en allt större plats i rum, tid och språk utanför arbetstiden och vice versa
Det är lätt att svara på jobbrelaterade frågor under arbetstid men också utanför arbetstid när alla verktyg som behövs finns i mobilen.
Det suddar ut gränserna för arbetslivet, exempelvis vad som uppfattas som tid och rum som hör till arbetssammanhang, enligt avhandlingen.
Coronan gav nya verktyg till arbetsgivaren
Särskilt coronapandemin har satt fart på utvecklingen: arbetsplatser behövde nya rum och sätt för kommunikation då de anställda började jobba på distans.
För avhandlingen har interaktionen på flera sociala mediers plattformar synats, bland annat på etablerade jättar såsom Facebook, Instagram, Twitter och Reddit och trendande plattformar såsom exempelvis TikTok och BeReal.
Det gemensamma för alla sociala medier är att de grumlar till gränserna mellan individer, organisationer och samhället. Överallt krockar nu jobbet med det personliga livet på sociala medier, slår avhandlingen fast.
Eftersom sociala medier inte försvinner någonstans borde gränser kanske sättas så att anställda inte blir överarbetade. Är det individens eller organisationens ansvar?
– Nej, sociala medier försvinner inte utan deras inverkan kommer att fortsätta växa. Men jag tror inte att sociala mediers närvaro i organisationer eller människors personliga liv kan eller bör begränsas eftersom sociala medier numera är en del av vår sociala sfär.
Organisationer borde se till att anställda inte förväntas vara tillgängliga efter arbetstiden
Men Maaranen påpekar att både organisationer och individer borde vara mer medvetna om detta.
– Organisationer borde se till att anställda inte förväntas vara tillgängliga efter arbetstiden. Och på individnivå är det viktigt att man skulle förstå de olika rollerna och vilken betydelse de olika plattformarna spelar i våra liv.
Kan det finnas ett samband med ökad utbrändhet och depression, särskilt bland yngre kvinnor, och den otydliga gränsdragningen mellan jobb och fritid?
– Ja, jag tycker absolut att det kan finnas ett samband, särskilt som många yngre kvinnor har de här jobben som tar plats särskilt på sociala medier. Så det är ofta svårt att dra gränserna mellan jobb och fritid.
– Och även om man inte har ett jobb som exempelvis influencer kan det finnas ett tryck på att finnas på sociala medier, alltid, och det är jättesvårt att logga ut och ta en paus.
Kan man konkret mäta den ökade tidsanvändningen i och med att gränserna suddas ut mellan jobb och fritid? Är det fråga om minuter eller timmar?
– Det är branschspecifikt och beror också på individen. Det finns branscher som har uppstått på sociala medier såsom marknadsföring och influencers då inverkan är massiv och det finns inga tydliga gränser.
Så finns det branscher där man inte är så mycket på sociala medier på arbetet och där folk väljer att inte vara där på sin fritid, säger Maaranen.
– För de flesta av oss blir inverkan oftast någonstans mellan extremerna. Vi kollar lite meddelanden under veckoslutet men scrollar lite på Instagram under mötet på jobbet.
Men allt mer sällan är någon helt ouppkopplad under en längre tid. Det sker framför allt en överlappning, vi vet inte riktigt längre vad som förväntas av oss och våra kolleger på fritiden men använder också sociala medier för vår egen skull på arbetstid.
