Välkommen till den stora världen.
I lilla fridfulla Finland tror vi på ordning och reda – och att snälla barn får när det är deras tur.
”Inga frågor går att isolera till Finlands Nato-medlemskap”
Så funkar det inte i den stora internationella basaren där allt har ett pris och du inte ens förstår alla gånger vad du betalar för.
– Det handlar inte bara om Nato utan Turkiet kopplar ratificeringarna till många andra frågor. Det handlar om saker som är viktiga i EU-sammanhang, det handlar om terrorism som är en av de viktigaste frågorna för Turkiet, det handlar om huruvida USA exporterar försvarsmateriel till Turkiet och det handlar om Rysslands krig mot Ukraina.
Och många andra frågor, säger estniska Martin Hurt som är säkerhetsexpert och har jobbat med Nato-frågor i många år.
– Det finns inga frågor som går att isolera till Finlands medlemskap i Nato, säger han.
Har Turkiet någonting mot Finland som Nato-medlem?
– Det tror jag inte. Det handlar om villkoren för Finlands medlemskap. Inte om man tycker om ett land eller inte, svarar Hurt.
Turkiet och Ryssland är båda aktiva i Ukraina och Syrien
Aras Lindh som är analytiker och Turkietexpert vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm är av samma åsikt. Finlands inträde i Nato är en del av ett större politiskt spel.
– Turkiet och Ryssland är båda aktiva i förhandlingar om kriget i Ukraina. Det samma gäller i Syrien och gällde tidigare i Libyen, säger Aras Lindh.
Det handlar alltså mera om Ryssland än om turkisk inrikespolitik?
– Ryssland är en viktig faktor faktor om än inte avgörande. När Turkiet går in i valrörelsen så bör Sverige och Finland ta ett steg bakåt och låta den turkiska valet ha sin gång. Det är Erdogans högsta prioritet just nu, säger Aras Lindh.
”Bilden av Turkiet som ett EU-problem gör det inte lättare för Finland”
Det är lätt att glömma hur stort Turkiet är. 80 miljoner invånare strategiskt placerat på brohuvudet mellan Europa och Asien. Bosporen är också enda vägen in i Svarta Havet.
– Turkiet är en väldigt viktig maktfaktor, konstaterar säkerhetsexperten Martin Hurt.
Ska vi tänka på Turkiet på samma sätt som Frankrike eller Tyskland?
– Ja, men på olika sätt. Alla tre är ekonomiska stormakter. Frankrike är en militär stormakt med kärnvapen. Tyskland har en stark ekonomi men känner sig inte bekvämt med att använda militär makt, fortsätter Hurt.
Det handlar om maktbalans. Om vem som är med i EU och vem som inte är med i EU.
– Turkiet framställs i EU-sammanhang som ett stort problem och det gör det inte lättare för Finland och Sverige att gå med i Nato, säger Hurt.
Det handlar alltså också om Turkiets vilja att gå med i EU?
– Inte bara det, utan också hur EU-länderna ställer sig till Turkiets roll i världen, fortsätter han.
”Koranbränningen ledde till konvulsioner i Ankara”
Den som är stark ska respekteras resonerar Erdogan och det är därför som ratificieringsprocessen slog en extra kullerbytta då den högerextrema provokatören Rasmus Paludan brände koranen framför den turkiska ambassaden i Stockholm.
I vanliga fall finns det en koreografi med reaktioner och motreaktioner då de svenska kurderna demonstrerar och de turkiska makthavarna i Ankara reagerar. Koranbränningen fick till stånd reaktioner av en helt oväntad magnitud.
– Koranbränningen ledde till konvulsioner i Ankara som har fått den turkiska regeringen att hålla inne med ratificeringen längre än vad som ursprungligen var planen, spekulerar Aras Lindh på Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
”Maktspråk fungerar definitivt i Turkiet”
Det är alltså råstyrka som räknas. Styrka ska respekteras.
– I en stor del av världen är militär makt kopplad till respekt. Vi ska vara medvetna om att Europa bara är en del av världen - om än en viktig del av världen, påminner Martin Hurt i Tallinn.
Den turkiska regeringen är skicklig på att styra det offentliga samtalet, fortsätter Aras Lindh.
Hur mycket psykologi finns det i turkarnas agerande?
– Det handlar väldigt mycket om psykologi. Ur ett turkiskt perspektiv tolkas det som ett svaghetstecken när Sverige gör eftergifter för turkiska krav, säger Aras Lindh.
Han säger att Erdogan upplever att han sitter i förarsätet och det är väldigt viktigt i kommunikationen med de turkiska väljarna. Det är så man vinner val.
Gäller samma sak med Turkiet som med Ryssland - det vill säga att sätta hårt mot hårt?
– Det skulle jag säga. Det är en form av maktspråk eller kommunikation som definitivt fungerar i Turkiet, svarar Aras Lindh.
När Turkiet går in i valrörelsen gäller det att sitta lugnt i båten, fortsätter Lindh. Före valet blir det med säkerhet ingen ratificering.
