Det finns stora brister i det senaste lagförslaget som publicerades 25 januari. Paragrafen som berättigar till punktskriftsundervisning för personer med synnedsättning har försvunnit. Dessutom är rätten att lära sig att röra sig självständigt otydlig. Det berättar Veera Florica Rajala, sakkunnig inom socialpolitik vid Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS).
Samtidigt finns det en stark vilja att få igenom lagen före valpausen den 3 mars.
Såväl sakkunniga som politiker Svenska Yle har talat med vittnar om en oro för vad som sker om det nuvarande lagförslaget inte tas upp av den sittande regeringen. Förslag på uppdateringar av den nuvarande lagen från 70- och 80-talet har gång på gång omkörts av maktskiften.
Det här är en jätteviktig lag. Jag hopas innerligen att den skulle gå igenom nu.
Veronica Rehn-Kivi (SFP)
Paragrafer för personer med synnedsättning omotiverat ändrade
Veera Florica Rajala på FSS har noggrant följt med lagförslagets utveckling. När grundlagsutskottet underkände lagen första gången var hon inte förvånad.
– Begreppen användes inte på samma sätt genom hela lagstiftningen. Det fanns skillnader utan förklaring. Man borde ha rett ut sådant redan tidigare i processen.
Nu när utskottet har publicerat en reviderad lag, enligt grundlagsutskottets noteringar, innehåller den en ny och väsentlig miss.
– Vi märkte att man hade ändrat formuleringarna i vissa paragrafer till den mån att punktskriften hade fallit bort, och rätten till mobilitetsstöd blev otydlig.
– I och med att det finns många olika tolkningar [av det nypublicerade lagförslaget], inte bara hos oss utan även inom juristkåren, så är det tydligt att något måste göras.
Enligt Florica Rajala är det inte frågan om intressekonflikter. Det handlar inte heller om sparåtgärder. Hon påstår att det, än en gång, handlar om en slarvigt skriven lagtext.
– Det här var inte en knäckfråga tidigare. De här bitarna har hela tiden varit med. Men sedan försvann de i den sista behandlingen.
Florica Rajala hoppas på att grundlagsutskottet ska begära ändringar i lagen. Hon intygar att både medlemmar av grundlagsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet har gjorts uppmärksamma på bristerna.
– Det som vi lyfte upp är sådana stödformer som gör att personer med synnedsättning får läs- och skrivkunnighet, och därmed förutsättningar att bli en del av finländska arbetsmarknaden på lång sikt.
– Utan mobilitetsinstruktionen (läran att röra sig självständigt med bland annat vit käpp, red.anm.) är det många som blir helt beroende av sina närstående, personliga assistenter och färdtjänster. De facto blir det en stor kostnad om man plockar bort den rättigheten.
Klagomål i elfte timmen
Intresseorganisationer har lobbat hårt för att beaktas jämlikt i lagen. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) är medlem i social- och hälsovårdsutskottet som har behandlat lagen. Hon noterar hur lagförslagets väg mot stiftning har kantats av motgångar.
– Vi hade ett verkligt digert sakkunnighörande. Det kom dels mycket positivt, men innehåller också ganska många brister och försämringar för vissa grupper, säger Rehn-Kivi syftande på remissrundan som hölls i början av 2022.
– Det gjordes många ändringar, också de som grundlagsutskottet krävde i det första utlåtandet.
Veera Florica Rajala vid FSS har varit i kontakt med Rehn-Kivi angående det senaste lagförslaget.
– Nu har det kommit fram att det finns möjlighet till feltolkningar i vissa paragrafer som vi ännu måste se över. Det kan vara att grundlagsutskottet tar tag i det, men om inte så måste vi se till att det slutliga betänkandet inte innehåller några paragrafer som man kan tolka fel.
Hur är det möjligt att en så omtalad lag ännu i den elfte timmen inte är färdig att klubbas igenom av grundlagsutskottet och i plenisalen?
– Det kan jag inte ta ställning till, det är ju Social- och hälsovårdsministeriet som berett lagen. Det var en av våra viktiga saker i regeringsprogrammet, att förbättra vår funktionshinderservicelag. Men i och med både corona och annat så har den tyvärr blivit beredd i sista skedet.
Rehn-Kivi ser att det är viktigt att lagtexten är klar och tydlig innan den stiftas.
– Vi måste se till att de sista hålen blir tilltäppta om det är så att man kan tolka det fel. Till exempel vad gäller undervisningen i punktskrift eller användandet av vit käpp. Att det säkert är med nu.
– Det här är en jätteviktig lag. Jag hopas innerligen att den skulle gå igenom nu.
FDUV: Lagen kan godkännas trots svagheter
Lisbeth Hemgård är verksamhetsledare vid FDUV, en organisation för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Enligt henne borde fokuset nu ligga på att få igenom lagförslaget. Eventuella svagheter kunde korrigeras i efterhand.
– Vi vill gärna se att det finns någon slags uppföljningsmekanism. I fall lagen inte fungerar till alla delar så kan man följa upp den i efterhand.
Hemgård påpekar att det finns risker att pengarna inte räcker till alla med behov av funktionshinderservice. Därför är det också viktigt att lagen är tydlig.
– Ekonomin kring lagen är inte tillräcklig. Det är därför den väcker oro hos olika funktionshindergrupper tror jag. Hur ska alla som behöver få stöd få det via den här lagen? När tillämpningsområdet är otydligt kan det gå så att någon som tidigare fått blir utan.
Lagen tas i dag, torsdag 9.2 februari upp av grundlagsutskottet. Enligt uppgifter från grundlagsutskottet varar det några dagar innan vi får veta hur det gick.
