Artikeln är över 2 år gammal

Kinas befolkning åldras i rasande takt – äldrevården lyser med sin frånvaro

I Kina växer de äldres andel av befolkningen snabbare än i något annat land. Den obefintliga äldrevården måste därför nu utvecklas, och också finska företag har möjligheter att komma in på de väldiga marknaderna.

  Nuförtiden finns det gott om åldringar också i fattiga delar av Kina.
Kineserna lever i medeltal betydligt längre än de gjorde för 50 år sedan. Nuförtiden finns det gott om åldringar också i fattiga delar av landet. Bild: Yle / Björn Ådahl

En på många sätt problematisk ny epok har inletts i Kina. Landets enorma befolkning minskade i fjol för första gången på länge, och den väntas också fortsätta att minska en lång tid framöver.

Det innebär att Kina snart inte längre är världens folkrikaste land. I stället övertas den titeln av Indien eventuellt redan i år.

Kinas befolkning åldras också ovanligt snabbt när antalet pensionärer skjuter i höjden. Det varnas för att den här utvecklingen får allvarliga följder.

 Jari Vepsäläinen är van vid kinesernas sätt att ta hand om gamla människor.
Jari Vepsäläinen är van vid kinesernas sätt att ta hand om gamla människor. Hans ålderstigna svärmor levde i flera år i hans och hans kinesiska hustrus bostad i Hongkong. Bild: Yle / Björn Ådahl

– Efter tio år deltar betydligt färre kineser i arbetslivet än idag. Äldrevården blir en stor utmaning för det kinesiska samhället, säger Kinakännaren Jari Vepsäläinen.

Snedvridning skapar ekonomisk osäkerhet

I egenskap av jurist har Vepsäläinen i mer än 30 år hjälpt finska företag att etablera sig i Kina. Med Hongkong som bas har han byggt upp ett omfattande nätverk av medhjälpare som håller honom insatt i vad som sker i olika delar av landet.

Vepsäläinen konstaterar att kinesiska forskare är oroliga för att Kinas befolkningspyramid blir allt mer snedvriden. I dag finns det till exempel drygt 250 miljoner över 60 år gamla kineser.

– Enligt forskarna har siffran stigit till hela 400 miljoner år 2040. Då bor det fler pensionärer i Kina än det finns invånare i USA, säger han.

Samtidigt minskar de arbetsföra kinesernas andel av befolkningen ständigt. Det anses ha en negativ inverkan på ekonomiska utvecklingen och innebära att det i längden blir svårt att bekosta pensionärernas tillvaro.

Den närmast oändliga tillgången till arbetskraft har bidragit till Kinas snabba ekonomiska utveckling.
Den närmast oändliga tillgången till arbetskraft har bidragit till Kinas snabba ekonomiska utveckling. Tillväxten förmodas avta i och med att antalet arbetsföra kineser minskar. Bild: Yle / Björn Ådahl

Extrem familjeplanering sätter sina spår

Befolkningsutvecklingen är delvis ett resultat av att kinesernas medellivslängd har ökat markant under de senaste decennierna. Vepsäläinen påminner ändå om att också de politiska makthavarnas beslut i hög grad har bidragit till snedvridningen.

Familj i Kina.
Den stränga familjeplaneringen har lett till att det har blivit kutym att ha bara ett barn. Försöken att sporra föräldrarna att göra fler barn har hittills varit resultatlösa. Bild: (C) by Caplio R4 User

– Ettbarnsregeln begränsade befolkningsökningen i flera decennier. Nu börjar avigsidorna med den här linjen blotta sig, säger han.

Ettbarnsregeln har luckrats upp under de senaste åren, och det är nu tillåtet att få upp till tre barn. Ändå är födelsetalet i Kina fortfarande ett av de lägsta i världen, och det väntas inte heller öka nämnvärt i framtiden.

Den omtvistade regeln infördes några år efter att det socialistiska Kinas grundare Mao Zedong avled år 1976. Målet var att få kontroll över den snabba befolkningsökningen som hade uppstått i och med att Mao hade uppmanat kineserna att göra så många barn som möjligt.

Anhöriga ska sköta de äldre

Kinas invånarantal nästan fördubblades under de knappa 30 åren som Mao styrde landet. De stora åldersklasserna som då växte upp når nu småningom pensionsåldern.

Vepsäläinen säger att det styrande kommunistpartiet inte har skapat en ens närmelsevis tillräckligt omfattande allmän äldrevård för pensionärerna. Han förklarar att det beror på att efterfrågan på sådan vård hittills har varit liten.

– Kineserna har alltid ansett att det är bäst att åldringarna blir omskötta i sina egna hem. Traditionellt är det den äldsta sonens plikt att ta hand om sina ålderstigna föräldrar i enlighet med filosofen Konfucius läror, konstaterar han.

Det kinesiska samhället har ändå genomgått så drastiska omvandlingar under de senaste decennierna att gamla seder och bruk har börjat förändras. Som ett exempel nämner Vepsäläinen den snabba urbaniseringen som har lett till att de äldre och deras barn nuförtiden kan bo långt ifrån varandra.

Kinesisk familj.
Traditionellt har det varit den äldsta sonens uppgift att ta hand om sina ålderstigna föräldrar. Det har bidragit till kinesernas önskan om att föda åtminstone en pojke. Bild: Yle / Björn Ådahl

Alltför många ensamma äldre

Undersökningar visar att nästan tio procent av alla äldre lever ensamma på orter där de inte har några nära anhöriga som kan hjälpa dem. Majoriteten av de äldre säger att de upplever att de har övergivits av sin familj.

 Farföräldrar sköter sina barnbarn i Kina på landsbygden.
På landsbygden är det vanligt att farföräldrarna sköter sina barnbarn. Barnens föräldrar har migrerat till städerna för att arbeta, och de kan sällan besöka sina hembyar. Bild: Yle / Björn Ådahl

Kommunistpartiet har följaktligen insett att det måste bygga upp en äldrevård. Partiet hoppas att också utländska företag ska delta i ansträngningarna.

– Det är en nyhet att pensionärshem från och med nu kan grundas av utländska investerare. Hittills har reglerna fastslagit att utlänningar får driva sådana anstalter bara tillsammans med en kinesisk partner, kommenterar Vepsäläinen.

Vepsäläinen betonar ändå att kommunistpartiet inte har gjort en helomvändning. Partiet utgår nämligen från att flertalet av de äldre blir skötta i sina hem av sina anhöriga också i framtiden.

Utanför storstäderna har pensionärerna ofta sällskap av varandra.
Utanför storstäderna har pensionärerna ofta sällskap av varandra. Kortspel, mahjong och kinesiskt schack är populära tidsfördriv. Bild: Yle / Björn Ådahl

Anstalterna blir lyxiga och dyra

Största delen av de nya pensionärshemmen blir avgiftsbelagda. Vepsäläinen konstaterar att investerarna förväntar sig att det är lönsamt att driva anstalterna.

– Äldrevårdens höga pris blir ett problem. I Kina inför man inte ett system som motsvarar det som är i bruk i Finland med kommunalt äldreboende, påpekar han.

Vepsäläinen säger att de kinesiska pensionärshemmen i stället kommer att påminna om väldiga och dyra hotell. Flertalet av anstalterna ska inhysa tusentals människor.

– Pensionärshemmen ska vara utrustade med allmänna utrymmen där det är möjligt att motionera, syssla med någon hobby eller umgås. Det bidrar till kostnaderna, konstaterar han.

Massbröllop i Kina.
Pensionärer deltar i ett massbröllop för par som av politiska skäl inte kunde gifta sig med varandra när de var unga. I de mest välmående storstäderna finns det en hel del förmögna gamla människor. Bild: (C) by Caplio R4 User

Finländarna har mycket att erbjuda

Vepsäläinen betonar att det är uppenbart att bara välbärgade familjer kommer att ha tillgång till den nya formen av äldrevård. Han tillägger att det å andra sidan finns så många förmögna kineser att han är säker på att det uppstår en efterfrågan på platser i pensionärshemmen.

Vepsäläinen är också övertygad om att utländska investerare är intresserade av att grunda pensionärshem i Kina. Han konstaterar att projekten ändå är alltför storskaliga för att de ska vara lämpliga för finska företag.

– I stället lönar det sig att samarbeta med internationella företag. Finländarna kan erbjuda dem sitt kunnande inom branschen, säger han.

Som exempel nämner Vepsäläinen finska apparater och säkerhetsanordningar. Dessutom säger han att det finns goda möjligheter att dela med sig av den finska expertisen inom äldrevården.

– Sådan expertis är av naturliga skäl en bristvara i Kina. Där finns det ju ingen tradition av äldrevård utanför hemmen, säger han.

De nya pensionärshemmen väntas åtminstone till en början bli uppförda enbart i de mest välmående metropolerna. Utanför dem måste de ålderstigna kineserna också i fortsättningen leva på hoppet att deras anhöriga klarar av att ta hand om dem.