– Jag har inget till övers för amerikanerna, konstaterar företagsledaren Wolfgang Grupp i en diskussion kring Ukrainakriget. Diskussionsledaren, den kände vänsterpartisten Gregor Gysi, kan inte annat än att med ett brett leende på läpparna betona vem det är som egentligen drar nytta av kriget.
Redan i höstas slog textilföretagaren Grupp fast att han inte förstår att man plötsligt ser Rysslands president Vladimir Putin som en dödsfiende. För att det gick så här måste USA enligt Grupp ha haft sitt finger med i spelet.
I den tyska debatten kring Ukrainakriget och Ryssland har USA sedan länge en central roll. Ofta hävdas att USA eller ett USA-lett Nato, åtminstone delvis, bär på en skuld för kriget och på så sätt kommer den egentliga angriparen Ryssland samtidigt lindrigare undan.
Att USA bland många får den här rollen överraskar inte författaren och journalisten Tobias Jaecker. Under rubriken hat, avundsjuka och mani har han skrivit en bok om antiamerikanism i de tyska medierna.
– Antiamerikanism som ett sorts avundsjukt förakt är mycket utbrett i Tyskland och har en lång tradition ända sedan 1800-talet.
– Intressant är också att antiamerikanismen alltid får ny näring i samband med kriser och konflikter och som förklaring bjuds alltid att det är USA som ligger bakom ett krig eller en kris, säger Jaecker.
Antiamerikanismen stark under såväl Trump som Obama
Att det i Tyskland, trots viktiga handelsförbindelser och trots att man söker transatlantisk närhet i bland annat säkerhetsfrågor, samtidigt finns en så negativ syn på USA förklarar Tobias Jaecker med att delar av det som går fel i det egna landet ses ha sitt ursprung i USA.
– Man kan beskriva antiamerikanism som något av ett avundsjukt förakt gällande det moderna som USA ofta representerar. Man ser en världsmakt som leder en utveckling som får den gamla kulturen att upplösas. Samtidigt står USA också för ett system där den kapitalistiska ekonomin ohejdat får styra.
Som ett exempel nämner Jaecker finanskrisen åren 2008 och 2009.
– Då ansåg man att den amerikanska finanskapitalismen förstör vår ekonomi, det vill säga den sunda industrin och det sunda hantverket. Att samma finanskapitalism hade ett starkt fotfäste också hos oss och att det hade varit politiskt önskvärt också här, valde samma människor att inte fästa sig vid, säger Jaecker.
Enligt honom är den tyska antiamerikanismen främst kopplad till det som vid en given tidpunkt sker i världen. Antiamerikanismen är alltså inte nödvändigtvis bunden till vem det är som sitter på den politiska makten i USA.
Även om den tyska synen på USA var ytterst negativ under Donald Trumps år på presidentposten, så var situationen enligt Jaecker inte mycket annorlunda under flera år av Barack Obamas styre.
Stora skillnader inom landet
Ännu för några år sen låg förtroendet för USA i opinionsmätningarna på ungefär samma nivå som för Ryssland, men som en följd av Ukrainakriget har förtroendet för USA igen ökat, åtminstone bland en del av befolkningen.
Inom Tyskland finns ändå stora skillnader i synen på USA. Där hälften av dem som bor i det tidigare Västtyskland i nuläget betecknar USA som en pålitlig partner, så är det i det tidigare Östtyskland bara var fjärde som gör det, framgår av en färsk opinionsmätning.
Som en parentes kan man dessutom nämna att samma undersökning visar att endast 40 procent av tyskarna anser att man borde bidra till Natos försvar av de baltiska länderna vid ett eventuellt ryskt angrepp.
Trots att Tobias Jaecker säger att antiamerikanismen förekommer i alla samhällslager och över hela det politiska fältet, så kommer den för tillfället ändå starkast till uttryck längst ut till höger och vänster.
Retoriken gällande USA och kring Ukrainakriget är nästan exakt den samma oberoende av om det handlar om det högerextrema partiet AfD eller vänsterpartiet Die Linke.
Närhet till konspirationsteorier
När vänsterpartisten Sahra Wagenknecht i förbundsdagen krävde förhandlingar om att återuppta gasleveranser från Ryssland och talade om USA och dess gasindustri som de stora profitörerna, kom applåderna också från ytterhögern.
– Man argumenterar ofta på samma sätt. USA drar nytta av kriget och deras vapenindustri och gasexport blomstrar. Sen svänger man på allt och drar slutsatsen att det är den som profiterar som, åtminstone på något sätt, måste stå bakom att läget har utvecklats i just den här riktningen.
Journalisten Tobias Jaecker som också skriver om konspirationsteorier säger att de ofta är sammanflätade med en stark antiamerikanism.
– Det hänger såtillvida ihop att konspirationsideologiskt tänkande personer inte verkar kunna föreställa sig att det finns flera orsaker och förklaringar till ett skeende. Det måste alltid finnas en identifierbar part som står bakom och oftast handlar det om det rakt motsatta än det som det allmänt råder en stor samstämmighet om.
– När man letar efter den skyldige landar man oftast på USA. Det är lätt då landet också i den reella världen är mäktigt, säger Jaecker.
Enligt honom har man sett samma tendenser också i samband med coronapandemin, då den amerikanska läkemedelsindustrin och amerikaner som Bill Gates snabbt kom att få inta fienderollen.
Till den allmänna konspirationsteoretiska berättelsen hör enligt Jaecker att USA genom kriget i Ukraina är ute efter att ekonomiskt skada Tyskland och Europa, samt att förstöra samarbetet med Ryssland.
– Här kan man återkomma till textilföretagaren Grupp och hans teser om att det enbart är USA som profiterar, medan Tyskland tvingas in i konflikten med stora ekonomiska skador som följd, säger Jaecker.
”Helt rumsrent”
Att den vitt utbredda antiamerikanska hållningen i Tyskland skulle ha ett stort inflytande på de nuvarande relationerna till USA är enligt Jaecker ändå svårt att bedöma.
– Regeringar kan med säkerhet göra skillnad på officiell politik och vad som kommer från delar av befolkningen och från ett visst politiskt spektrum.
– Men det har nog funnits tider då också den tyska politiken har präglats av en djup antiamerikansk ton, till exempel då förbundskansler Gerhard Schröder positionerade Tyskland efter attackerna den 11 september, säger Jaecker.
Han slår fast att man såklart får och måste kritisera USA när skäl finns, men samtidigt har han lite svårt att förstå hur politiskt korrekt en antiamerikansk hållning kan vara.
– I motsats till bland annat antisemitism och rasism är antiamerikanism något helt rumsrent. Det uppfattas inte överhuvudtaget som ett problem att uttala sig antiamerikanskt.
– Det här förklaras förstås med att man riktar sig mot en världsmakt och ingen minoritet, men samtidigt går det för många mer eller mindre obemärkt förbi vilket förakt man i själva verket sprider, säger Tobias Jaecker.
