Tillgången på social- och hälsovårdspersonal har försämrats avsevärt de senaste åren, slår rapporten från Social- och hälsovårdsministeriet fast. För några år sedan grundades en arbetsgrupp som skulle se över vad som kan göras åt problemet, och slutrapporten för det arbetet presenteras i dag.
Målet för 2027 är en välmående och kompetent yrkesutbildad social- och hälsovårdspersonal.
– Det finns inte en enda åtgärd som löser alla de här problemen, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) när Social- och hälsovårdsministeriet presenterar rapporten i dag.
Ett centralt problem Kiuru lyfter fram är att personalen inom vården lägger alldeles för mycket tid på arbete som de inte är utbildade för. Därför behövs det mer stödpersonal inom vården. Målet är att utbilda fler närvårdare men också stärka den utländska rekryteringen.
En stor utmaning är ändå branschens rykte.
– Det hjälper inte att utbilda fler om branschen inte är attraktiv, säger Krista Kiuru. Det är avgörande att stöda social- och hälsovårdens ork och förbättra förutsättningarna för ett gott arbete.
Resursbrist inom allt från barnskydd till äldreomsorg
Dagsläget är dystert. Rekryteringen av personal inom vården och särskilt till äldreomsorgen är en utmaning i så gott som alla delar av Finland.
Barnskyddet har stor brist på socialarbetare. Den offentliga vården har brist på såväl läkare som tandläkare. Tjänster för den mentala hälsan har brist på särskilt psykologer och psykiatrer.
Rapporten konstaterar att bristen på personal redan leder till utmaningar med att sköta de lagstadgade tjänsterna, och att resursbristen också påverkar kvaliteten på vården.
Samtidigt har Finland en åldrande befolkning. Antalet personer som är över 75 år gamla och behöver vård ökar, medan andelen unga minskar och konkurrensen mellan olika branscher för att rekrytera de unga är kraftig.
Fyra punkter i en strategisk färdplan till 2027
Rapporten delar in åtgärderna i fyra spetspunkter som handlar om allt från arbetsförhållanden och utbildning till att bättre förutse vad arbetet kommer att gå ut på.
Bland det viktigaste rapporten nämner är att satsa på att utbilda tillräckligt med personal. Men också på arbetsplatserna krävs åtgärder, som att se över arbetsfördelningen och omorganisera arbetet. Arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet måste stärkas.
Rapporten understryker att yrkesutbildad personal måste få uppgifter som motsvarar utbildningen. Branschen behöver också få mer biträdande personal och stödtjänstpersonal.
Internationell rekrytering och arbetskraftsinvandring nämns också som viktiga lösningar.
