Start
Artikeln är över 2 år gammal

”Vi är inte så långt på väg som vi borde vara” – Rysslands angrepp på Ukraina tvingade Tyskland till ett ”Zeitenwende” som fortfarande pågår

För Tyskland innebar kriget i Ukraina en fullständig kursändring gällande delar av landets tidigare politik. Bland annat inom energi- och säkerhetspolitiken har man tvingats till omfattande kurskorrigeringar, efter att man totalt hade missbedömt Ryssland.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholtz.
Den 27 februari 2022 gav Olaf Scholz sitt nu berömda tal där han lovade satsa på försvar och stöda Ukraina inför den ryska invasionen av Ukraina, något han själv kallade Zeitenwende, en historisk vändpunkt. Bild: Clemens Bilan / EPA

På måndagen har det gått exakt ett år sedan förbundskansler Olaf Scholz höll sitt historiska tal i den tyska förbundsdagen.

Rysslands angrepp på Ukraina och allt vad det innebar, betecknade Scholz med begreppet Zeitenwende, en historisk vändpunkt.

Enligt förbundskanslern var världen inte mer den samma som den en gång var.

Begreppet Zeitenwende, som för övrigt valdes till årets tyska ord 2022, har kommit att få stå för allt det som Tyskland nu är tvunget att göra för att rätta till misstagen av en Rysslandspolitik som under årens lopp gick totalt fel.

Det handlar om allt från att lösgöra sig från energiberoendet av Ryssland, till att stödja Ukraina med vapen. Och inte minst att igen, efter en lång paus, satsa på sin egen säkerhet och sitt försvar.

– Ett år senare är vi ändå inte så långt på väg som vi borde vara eller så långt som många hade önskat att vi hade varit, säger den säkerhetspolitiske experten Frank Sauer från Bundeswehr-universitetet i München.

Frank Sauer på säkerhetskonferensen i München.
Enligt Frank Sauer kunde de tyska åtgärderna i samband med Zeitenwende ha gått betydligt snabbare. Bild: Johnny Sjöblom / Yle

”Måste beakta bakgrunden”

Forskaren Frank Sauer betonar ändå att man samtidigt måste ta i beaktande den punkt från vilken Tyskland startade hela processen.

Det handlar enligt honom inte enbart om den historiska barlasten från det andra världskriget och den andra hälften av 1900-talet, utan det handlar också om utvecklingen efter det kalla krigets slut.

– I Tyskland var det sedan 90-talet vanligt att använda sig av talesättet att vi är omgivna av vänner. Tanken att man skulle vara tvungen att försvara ett territorium blev för den breda befolkningen under årtiondenas lopp en föreställning som inte längre överhuvudtaget existerade.

Enligt Sauer måste man därför ha en viss förståelse för att delar av befolkningen tycker att allt nu går för snabbt.

– Själv känner mig ändå mest förtvivlad över alla tidskrävande processer och komplicerade strukturer som kanske passar försvaret i fredstid men som inte är lämpade för den nuvarande situationen, fortsätter Sauer som jag träffar i samband med säkerhetskonferensen i München.

Ett år av improvisation

Vid säkerhetskonferensen i mitten av februari var det fortsatta stödet till Ukraina en av de mest centrala frågorna.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talade bland annat om att man måste se till att Ukraina får den ammunition landet behöver och därför måste man i Europa köra upp produktionen.

Just ammunitionsfrågan ser Frank Sauer som det perfekta exemplet på att man fortfarande inte har anpassat sig till den förändrade säkerhetspolitiska situationen.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov (längst till höger) tillsammans med Tysklands förvarsminister Boris Pistorius och USA:s försvarsminister Lloyd Austin. Fotograferade på Ramsteinmötet på fredagen.
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius med sina amerikanska och ukrainska kollegor, Lloyd Austin och Oleksjy Reznikov. Bild: EPA-EFE

– Hela året har varit ett enda långt improviserade. Ofta har man, åtminstone utifrån sett, fått bilden av att regeringen inte vidtar några som helst åtgärder innan beslut fattas.

– Det är först efter att man har fattat beslut om ett skicka ett vapensystem till Ukraina som man verkar börjar fundera över hur det här i praktiken ska gå till.

Enligt Sauer borde man därför bli betydligt bättre på att blicka framåt och planera därefter.

– Man förväntar ju sig lite att tyskarna borde vara bra på just det här. Att vi skulle vara superorganiserade och ha allt planerat, men så är det tyvärr inte, säger Sauer.

Till exempel gällande ammunitionen, så visste man redan i slutet av sommaren att det skulle bli brist på ammunition för luftvärnssystemet Gepard.

Nu byggs produktionen visserligen ut, men det kommer ändå att dröja till sommaren innan det här gagnar Ukraina.

Ett år av kritik

Tyskland har under det gångna året också varit mål för häftig internationell kritik.

Först gällde kritiken att man så totalt hade missbedömt Ryssland och trots alla varningar hade hållit fast vid en Rysslandspolitik där handel och ömsesidigt beroende skulle stå för goda relationer.

Senare kritik har främst handlat om att det militära stödet till Ukraina har varit för långsamt och försiktigt.

Kommentar: Ukrainakriget och Tyskland – ett land vars politiker inte verkar våga fatta de rätta besluten

Sedan mitten av januari har Tyskland med Boris Pistorius en ny försvarsminister och åtminstone de första veckorna med honom på posten tyder på att saker och ting verkar gå snabbare än tidigare. Bland annat kunde man nu komma till en lösning i den länge omtvistade frågan kring Leopard-stridsvagnarna.

Två personer som sitter i en Leopard 2-pansarvagn.
Tyska Leopradstridsvagnar under en övning. Stridsvagnarna ska utgöra stommen för Ukrainas nya stridsvagnsstykor. Bild: Sascha Steinbach / EPA

Men hur tyska Zeitenwende egentligen kommer att utfalla har varit en diskussion ända sedan Scholz höll sitt tal för ett år sedan. Det har bland annat handlat om hur långt de 100 miljarderna kommer att räcka för att stärka det tyska försvaret.

Från det tyska försvarets intresseorganisation kräver man i vilket fall som helst att satsningarna på försvaret måste ske betydligt snabbare än vad de nu gör. Ett år efter Rysslands angrepp på Ukraina är det tyska försvaret inte slagkraftigare än det var för ett år sedan, heter det från Bundeswehrverband.

Enligt Frank Sauer är det i nuläget svårt att säga var Zeitenwende egentligen kommer att landa, då det fortfarande saknas vissa viktiga komponenter i helheten.

I Tysklands förbereds för tillfället landets första nationella säkerhetsstrategi och vad den kommer att innehålla är än så länge inte offentligt.

Strategin borde redan ha varit färdig, men på grund av åsiktsskillnader mellan utrikesministeriet, lett av de grönas Annalena Baerbock, och Scholz förbundskanslersämbete, är arbetet fortfarande oavslutat.

Åsiktsskillnaderna ska bland annat gälla den tyska hållningen till Kina.

Nytt tänk gällande säkerheten

Samtidigt står i alla fall klart att Zeitenwende delvis har förlorat den omvälvande karaktär som vändningen hade för ett år sedan.

– Det är onödigt att längre förvänta sig att det kommer till några stora politiska linjedragningar, som i Scholz tal ifjol.

– Allt som har med den tyska vändningen att göra, sker nu inom ramarna för det normala beslutsfattandet. Då det igen ligger politisk kalkyl bakom varje beslut, så handlar det inte längre om att vi skulle gå fram med stora kliv utan främst med små steg, säger Sauer.

– Men så länge stegen tar oss i rätt riktning, så är det ju inte helt dåligt.

Enligt Frank Sauer kan den tyska vändningen ändå inte ses som genomförd, före man också har utvecklat en ny syn på säkerhetsfrågorna.

– För mig innebär Zeitenwende inte bara om saker som att satsa 100 extra miljarder på försvaret, utan det handlar också mycket om att ändra på hur vi tänker. Vi måste på allvar ta ställning till vilken roll Tyskland ska spela i världen och Europa.

– Vi måste också ställa oss frågan vad säkerhet betyder för oss och vad vi som samhälle är beredda att göra för den här säkerheten, säger Frank Sauer.