Under de senaste hundra åren har medellivslängden ökat markant. År 1917 var den förväntade livslängden för finländska män 43 år och för finländska kvinnor 49 år.
I dag är den förväntade livslängden för nyfödda pojkar 79 år och för nyfödda flickor 84 år, rapporterar Statistikcentralen.
Men samma gamla öde kvarstår: du och jag åldras hela tiden och går varje dag närmare en oundviklig död.
– Åldrandet kan framstå som en naturlag som ingen kan komma undan, men det finns vissa arter som åldras och dör snabbare än andra arter, konstaterar molekylärbiologen Nicklas Brendborg.
En mus kan leva upp till två år, en grönlandsval upp till 200 år, en grönlandshaj upp till 500 år. Men det finns också djur som åldras på ett helt annat sätt.
Maneten som blir yngre
Nicklas Brendborg forskar i molekylärbiologi vid Köpenhamns universitet och har skrivit boken Maneter åldras baklänges: Hur vetenskapen kan förlänga vårt liv. Hans råd om hur man kan dö så ung som möjligt så sent som möjligt har gjort storsuccé i Danmark och översatts till flera olika språk.
Bokens titel hänvisar till Brendborgs favoritdjur då det kommer till åldrandet, nämligen turritopsis dohrnii. Det är frågan om en pytteliten manet – inte större än nageln på ett lillfinger – som har den unika förmågan att föryngras om och om igen.
– Då den utsätts för en viss sorts stress – till exempel om man ökar temperaturen i vattnet, tar bort maten eller skadar den – då går den från sitt fullvuxna stadie tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadie som kallas polypstadiet. Det är som om en fjäril hade förmågan att bli larv igen, som om en vuxen människa blev förskolebarn igen.
Maneten kan sedan upprepa den här utvecklingen, alltså blir den vuxen igen, men kan vid behov föryngras på nytt. Ingen har hittat en gräns för hur många gånger den kan gå fram och tillbaka från polyp till vuxen, från vuxen till polyp.
I princip är den alltså biologiskt odödlig, säger Brendborg. Men det här stoppar inte omgivningen från att ta kål på maneten, till exempel kan den bli uppäten eller sjuk.
Brendborg lyfter också hummern som exempel på djur som åldras på ett intressant sätt.
– Humrar åldras egentligen inte, utan de blir bara större, starkare och mer fertila med åren. Medan vi människor blir svagare och mindre fertila ju äldre vi blir, säger han.
Men förr eller senare blir hummern för stor för sitt eget bästa och kan då dö i utmattning. Förutsatt att den inte hinner bli uppäten först, till exempel på någon snofsig restaurang uppe på land.
– Djurriket lär oss att det finns biologiskt komplexa organismer som kan leva friska i upp till 400 år, som kan åldras baklänges, som inte åldras alls. Det visar oss vilka möjligheter som finns i framtiden, säger Brendborg.
Kom ihåg att borsta tänderna!
Men vad kan vi då lära oss av maneter, humrar och hundraåriga valar? Det är den svåra biten, konstaterar Brendborg.
– Det forskas mycket i ämnet och framför allt i USA spenderas det mycket pengar på att utveckla mediciner som är inspirerade av dessa djur. Till exempel i Silicone Valley finns det tech-entreprenörer som satt några miljarder dollar på att försöka överföra manetens föryngrande förmåga till däggdjur.
Han säger att resultaten ser lovande ut, men vägen dit är ännu lång. Än så länge finns det inte mediciner som är inriktade på just åldrandet. Vad kan man då göra just nu för att leva ett så friskt liv som möjligt så länge som möjligt?
En överlag hälsosam livsstil med mångsidig kost och fysisk aktivitet är viktig, men för den som saknar enkla råd har Brendborg ett hett tips: håll koll på munnens hygien.
– Det finns bakterier som ursprungligen lever i munnen, men av någon anledning hittar man dem i hjärnan på människor som dör i alzheimer, men inte hos människor som dör i något annat.
Han säger att dessa bakterier också hittas i blodproppar hos människor som dör i hjärtattacker, samt hos människor som dör i tjocktarmscancer och bukspottkörtelscancer.
– Det finns alltså alla möjliga bakterier i munnen som man hittar i samband med hemska sjukdomar relaterade till hög ålder. Vi vet också att allvarliga infektioner i munnen ökar risken för de här sjukdomarna.
Dessa bakterier är givetvis inte den enda anledningen till att man utvecklar sådana sjukdomar, poängterar han. Men det verkar som att de i alla fall kan öka risken eller förvärra dem.
– Mat mellan tänderna leder till mer bakterier. Ett enkelt trick är därmed att borsta tänderna och använda tandtråd.
Se hela intervjun i Efter Nio på måndag den 13 mars klockan 21 i Yle Fem och på Arenan.
