Partiledarna och kandidaterna i riksdagsvalet har fått säga sin åsikt om påståendet ”En permanent Natobas bör placeras i Finland” i Yles valkompass och motivera sina ståndpunkter.
Stödet för en Natobas är föga överraskande starkast inom Samlingspartiet, som redan i flera år flaggat för ett finländskt Natomedlemskap.
Partiets ordförande Petteri Orpo anser att det vore önskvärt med en sådan bas i Finland. Inte en enda av Samlingspartiets kandidater säger sig vara helt av annan åsikt i frågan.
Statsminister Sanna Marin (SDP) svarar i valkompassen att hennes parti inte utesluter några sådana möjligheter, men först gäller det att slutföra Natoprocessen.
SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson betraktar det som ”mycket osannolikt” med en Natobas i Finland, men det ska inte uteslutas, anser hon. Däremot är det flera SFP-kandidater som bestämt avvisar idén, trots att partiet länge talat för ett finländskt medlemskap i alliansen.
Vänsterförbundet säger tydligt nej
Kristdemokraternas partiordförande Sari Essayah stöder placeringen av en Natobas i Finland, om det anses nödvändigt för Finlands försvar och säkerhet. Också Centerns Annika Saarikko är beredd att välkomna Natotrupper på finländskt territorium om det stärker Finlands säkerhet.
Mer reserverade svar kommer från Sannfinländarna, De Gröna och Vänsterförbundet.
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson betonar att Finlands Natomedlemskap ska vara defensivt. ”Vi motsätter oss andra länders bestående militära närvaro, baser eller kärnvapen på finskt territorium”, skriver hon i valkompassen.
Liknande formuleringar om Natos defensiva roll återfinns i Vänsterförbundets partiprogram. Av Vänsterförbundets sexton riksdagsledamöter var det sex som röstade emot Natoanslutningen.
De Grönas Maria Ohisalo säger nej tack till Natobaser och skriver i valkompassen att frågan blir relevant först när Finland väl är medlem i alliansen.
Också Sannfinländarnas partiordförande Riikka Purra svarar nej på frågan, som hon anser vara alltför tidigt ställd.
Nästa regering ”drar upp de stora linjerna”
Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet, anser att frågan om Natobaser tvärtom är högaktuell då allt nu tyder på att Finland kommer att bli fullvärdig medlem i alliansen under våren.
– De som sitter i riksdag och regering efter valet i april kommer att få dra upp de stora linjerna, säger han till Svenska Yle.
Med tanke på Finlands läge alldeles intill Ryssland tror han inte det blir aktuellt med några större Natobaser på finländsk mark. Däremot kan mindre enheter, antingen permanenta eller tillfälliga, mycket väl komma på fråga.
– Om Finland vill att hela Nato ska kunna försvara oss, då måste Finland vara berett att ta emot just sådana trupper som Natos försvarsplanering tycker behövs här, säger han.
Det betyder inte nödvändigtvis stora truppstyrkor. Ett första steg kan vara att ta in mindre förband för att ordna med logistik och utbildning, eller bara utrustning och ammunition som kan lagras på lämpliga håll i Finland.
– Att flytta in några hundra soldater är relativt enkelt, jämfört med några tusen robotar för jaktflyg eller liknande, säger Charly Salonius-Pasternak.
Under det gångna året har Finland redan skruvat upp försvarets övningstempo betydligt och trupper från olika Natoländer har besökt Finland i övningssyfte.
Charly Salonius-Pasternak tänker särskilt på de omkring 150 soldater från amerikanska marinkåren som samövade med Nylands brigad under höstmånaderna i fjol. Hur partiledarna resonerar kring sådana truppbesök eller motsvarande arrangemang beror långt på hur de vill profilera sig i Natofrågan, menar han.
– Om vi har 20 eller 30 soldater från olika Natoländer vid till exempel huvudstaben i Helsingfors som jobbar med logistik, talar vi då om en Natobas eller är det bara så man fungerar i en militärallians?
