En ny undersökning reder ut händelseförlopp och bakgrund i fall där kvinnor dräpts av sin partner. Undersökningen, som har genomförts av Institutet för kriminologi och rättspolitik och av Östra Finlands universitet, reder också ut vilka möjligheter det finns att förebygga den här typen av brott.
I många fall har offren berättat om våldet för en tredje person, men inte för myndigheterna. Enligt rapporten behöver det finländska samhället bli bättre på att identifiera våld inom parrelationer både i anmälningarna till polisen och i myndigheternas verksamhet.
Våldsoffer kan inte skuldbeläggas för att de inte söker hjälp
Mikko Aaltonen, professor vid Östra Finlands universitet
Många av offren har ofta anlitat hälso- och sjukvårdstjänster, i många fall i ännu högre grad under tiden före dråpet. Enligt professor Mikko Aaltonen vid Östra Finlands universitet visar undersökningen ändå att hälso- och sjukvården inte verkar ha noterat att kvinnorna utsatts för våld.
– Det är svårt att uppskatta hur många av de andra diagnosuppgifterna som beror på våld inom parrelationer. Baserat på ett flera andra studier finns det ändå utrymme för förbättringar när det gäller att identifiera våld inom hälso- och sjukvården, säger Aaltonen till STT.
Många förövare hade en tidigare kriminell bakgrund
I undersökningen granskade man dråp i parrelationer under åren 2003–2018 utgående från uppgifter i systemet för uppföljning av brott mot liv, domstols- och förundersökningshandlingar och Statistikcentralens och Institutet för hälsa och välfärds registermaterial.
Endast ett fåtal av offren hade bott på skyddshem innan dråpet skedde och gärningsmännen hade sällan meddelats besöksförbud gentemot offret.
– Våldsoffer kan ändå inte skuldbeläggas för att de inte söker hjälp. Många upplever skam, vill skydda gärningsmannen eller fruktar att gärningsmannen blir ännu mer våldsam, säger Aaltonen till STT.
Offren hade i medeltal låga inkomster och det kan ha gjort det svårare för dem att lämna relationen. En tredjedel av offren bodde tillsammans med sina barn vid tidpunkten för dråpet.
Förövarna hade ofta en tidigare kriminell bakgrund och bland en del av dem föregicks dråpet av en ökad kriminell aktivitet. Däremot kom det relativt sällan till polisens kännedom att förövaren i parrelationen hade riktat våld mot offret innan våldet hade blivit dödligt.
Det visade sig också att en utmanande faktor i arbetet med att förebygga dödligt våld inom parrelationer är att faktorerna bakom dödligt våld är överraskande lika faktorerna bakom övrigt våld inom parrelationer.
Majoriteten av förövarna var berusade vid tidpunkten för dråpet, likaså hälften av offren. Det ser ändå ut som om alkoholens och drogernas roll har minskat de senaste åren.
En fjärdedel av förövarna försökte ta livet av sig
En stor del av dråpen föregicks av någon form av planering och de var ofta relaterade till separation eller skilsmässa eller till hot om separation. I de här fallen hörde förövarens motiv ihop med svartsjuka och oförmåga att godkänna en skilsmässa.
Mer än en fjärdedel av förövarna har antingen försökt begå självmord eller begått självmord i samband med dråpet eller strax efteråt.
Alla gärningsmän är inte motiverade att söka någon form av hjälp och där behöver vi säkert nya lösningar
professor Mikko Aaltonen
Förebyggandet av dödligt våld inom parrelationer är en del av det bredare arbetet mot våld inom parrelationer.
Att tala om våld och att bli bättre på att identifiera det inom hälsovården, att övervaka besöksförbud elektroniskt och att utöka tjänsterna som riktar sig till våldsoffer är enligt Mikko Aaltonen delar av en större helhet. Att uppmärksamma gärningsmannen är också viktigt.
– Alla gärningsmän är inte motiverade att söka någon form av hjälp och där behöver vi säkert nya lösningar, säger Aaltonen till STT.
Våldet blir dyrt för samhället. Enligt en undersökning som regeringen publicerade i höstas orsakar det fysiska våld som kvinnor utsätts för i parförhållanden kostnader på 150 miljoner euro för samhället varje år.
Undersökningen visar att antalet kvinnor som råkade ut för dråp i parrelationer sjönk i början av 2000-talet, men nedgången har inte fortsatt på 2010-talet. Jämfört med de övriga nordiska länderna är förekomsten av dråp i parförhållanden fortfarande hög i Finland.
Källa: STT
