I Yles valkompass finns fem frågor om klimat och miljö.
Bland de stora västnyländska partierna, SFP och SDP, är det tydligt att partierna har olika syn på hur politiken ska tackla frågor som gäller klimat och miljö. Inom SFP finns det också stor spridning mellan vad olika kandidater anser.
– Den stora skillnaden är nog framför allt när ekonomiska och ekologiska intressen står i konflikt med varandra. Då väljer jag och SDP att prioritera det ekologiska medan SFP oftare väljer att prioritera ekonomiska intressen. Jag respekterar det, men här tycker vi olika vilket också blivit uppenbart i regeringssamarbetet, summerar Johan Kvarnström (SDP).
De flesta är överens om klimatarbetet och mindre konsumtion
SFP och SDP är som partier mer eller mindre överens om att Finland ska vara en föregångare i arbetet mot klimatförändringen och att staten borde styra befolkningen för att minska konsumtionen. Inom båda partierna finns det ändå västnyländska kandidater som sticker ut.
Karl Åberg (SFP) från Ingå motsätter sig helt påståendet att Finland ska vara en föregångare inom klimatarbetet och vill inte heller att staten ska styra befolkningen mot en minskande konsumtion.
Linda Westerlund (SDP) från Hangö motsätter sig i sin tur delvis att Finland ska vara en föregångare i arbetet mot den globala uppvärmningen även om det innebär merkostnader för finländare.
Västnyländska riksdagsledamöter oense om miljöfrågor
Åsikterna går framför allt isär när det kommer till frågor som handlar om jord- och skogsbruk.
Riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) vill begränsa skogsavverkningen för att istället utöka kolsänkan.
– Det är en komplicerad fråga och jag tror nog att alla vill skydda kolsänkan, men sedan är vi oeniga om hur den ska skyddas. Jag motsätter mig inte kalhyggen och ett aktivt skogsbruk stärker kolsänkan, men skogarnas kolsänka har minskat och det finns också uppgifter om att en del gallringar har varit alltför kraftiga. Dessutom ser jag gärna att markanvändningssektorn blir en kolsänka igen och då måste skogens andel av den här helheten bli lite större, säger Johan Kvarnström.
SFP:s Thomas Blomqvist, som under den senaste mandatperioden jobbat som minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, menar i sin tur att det inte finns någon orsak att begränsa avverkningen.
– Skogarna i Finland växer varje år mer än man avverkar och därför anser jag att det system vi har i dag är hållbart, säger han.
Köttproduktionen är en annan vattendelare
Johan Kvarnström och Thomas Blomqvist är också av olika åsikt när det gäller hur staten stöder köttproduktionen i landet. Thomas Blomqvist tycker inte att det statliga stödet ska minska till förmån för klimatet.
– I Finland är det inte köttproduktionen som är det stora problemet när det kommer till klimatpåverkan. Ur hälsoperspektiv kunde köttkonsumtionen minska, men det är en annan fråga, säger Blomqvist.
Johan Kvarnström menar istället att köttproduktion inte är ett effektivt sätt att använda marken.
– Men också det här är en svår fråga för ändringar i stöd får inte äventyra försörjningsberedskapen. Däremot anser jag att det är fel att subventioner är det som håller köttproducenterna flytande. Istället borde producenterna få mera betalt och butikerna mindre.
Vad är en naturskog?
Yles valkompass ställer också frågan om ifall naturskogar ska skyddas för att bevara den biologiska mångfalden. Johan Kvarnström och Thomas Blomqvist står långt ifrån varandra även i denna fråga, men båda ställer sig även frågande till vad en naturskog är.
– Jag vill gärna att naturskog ska definieras bättre, men i det stora hela måste den biologiska mångfalden skyddas. Däremot är det sällan så att markägare inte skulle vara ansvarsfulla. Tvärtom vill ju markägare att deras mark ska må bra och därför är det sällan så att markägarens och naturens intressen skulle stå i konflikt med varandra, säger Kvarnström.
Även Thomas Blomqvist undrar hur naturskog definieras, men när det kommer till den biologiska mångfalden så tycker han att man redan har koll på hur den skyddas.
– All forskning som jag har tagit del av menar att man ska fokusera på vissa skogstyper för att skydda biodiversiteten, till exempel lundartade skogar, säger Blomqvist.
