Artikeln är över 2 år gammal

Lättad Niinistö i Ankara: Ingen byteshandel behövdes

President Sauli Niinistö fick det önskade beskedet i Turkiet för en finländsk Natoanslutning, men måste försvara Sverige. Vid en avslutande presskonferens med finländsk press förklarade han vad som satte fart på Turkiet.

Det var en lättad men inte uppsluppen president Sauli Niinistö som mötte de finländska journalisterna som avslutning på en lång arbetsdag i Ankara.

Visserligen var den turkiska presidentens besked viktigt och avgörande. Men alla de andra Natoländernas snabba godkännande var lika värdefullt för presidenten, speciellt som det kom genast i början av processen.

Men det blir en lättnad för dem som jobbar med utrikes- och säkerhetspolitik. Nu kan man koncentrera sig på andra saker som har blivit på hälft. Det känns bra i synnerhet när ärendet har stampat på stället, sa president Niinistö.

”Kriser förenar”

Niinistö inledde presskonferensen med att prata om sitt besök i det turkiska jordbävningsområdet på torsdagen. Där kunde han se hur det internationella samarbetet verkligen fungerar. De gemensamma problemen förenar, sa president Niinistö.

Han beskrev dagens långa diskussion på tumanhand med president Erdoğan. President Niinistö kunde konstatera att han har haft rätt.

– Jag har ganska många gånger sagt att lösningen finns i en mans huvud, och nu kom beskedet att han är beredd att lösa frågan, sa Niinistö.

Det tog tydligen en ganska lång stund innan Erdoğan närmade sig sitt besked, att han nu hade bestämt att sätta igång ratificeringsprocessen. I närvaro av de finländska gästerna skrev president Erdoğan också under det dokument som sätter fart på parlamentsbehandlingen.

Ingen knapphandel

Presidenten tog självmant upp spekulationerna om någon form av köpslående för att få fram det turkiska beslutet.

– Jag måste komma med en besvikelse till dem som spekulerar: jag känner inte till speciellt mycket handlande, sa Niinistö.

– Det enda vi behövde göra var att uppfylla Madridavtalets alla punkter. Något annat har jag inte behövt göra, och ingen annan har heller behövt göra något för oss, sa Niinistö. Under sitt besök i USA hörde han inte heller några spekulationer om några F16-plan i utbyte.

Finländskt intresse att Sverige är med

Beskedet om att Finland – men inte Sverige – uppfyller villkoren i dokumentet från Madrid kom redan före årsskiftet. Därför väntade Turkiet på att Finland skulle ge klarsignal för en egen process, utan Sverige.

Något sådant besked har Finland inte gett, säger president Niinistö. Han betonade än en gång att Finland rör sig tillsammans med Sverige så länge det ligger i våra händer. Niinistö vägde här sina ord på guldvåg.

– Vårt medlemskap är inte komplett utan Sverige, och när vi arbetar för Sverige arbetar vi också för Finland. Det ligger i vårt nationella intresse att de är med, sa president Niinistö. Han antydde att han fick försvara Sverige när president Erdoğan framförde sina klarspråkigt kritiska dubier.

Nu låg beslutet i alla fall i Turkiets händer, och Finlands medlemskap kan slutföras. Enligt president Niinistö har det enda önskemålet varit att Finlands president skulle komma på besök. Han beslöt sig för att resa då han visste att beskedet från Turkiet skulle bli positivt.

Ungern överraskade

Presidenten noterade att också Ungerns premiärminister Orbán har besökt Turkiet och diskuterat Natoanslutningen med Erdogan. De tycks ha varit överens, sa Niinistö.

Nu tycks också Ungern ha problem med att godkänna Sverige, men det ville Niinistö ville inte spekulera om, eftersom han sa sig vara beroende av tidningsuppgifter i frågan.

Nu har Finlands president inte mött den ungerska premiärministern i Ankara.

– Jag hade inget behov av ett möte med Orbán, och knappast han heller, sa Niinistö.

Nästa beslut fattas i Finland

Niinistö fick flera frågor om när Finland i praktiken kan bli Nato-medlem. Det kunde han ännu inte svara på men han gav några datum, där det mest positiva var i början av maj.

Själv ska han underteckna riksdagens Natoratificering vid nästa presidentföredragning den 23 mars. Och Turkiets parlament väntas nu komma igång med behandlingen enligt samma metoder som Finlands riksdag, med plenum, utskottsbehandling och slutligt avgörande.

Det måste ske innan det turkiska parlamentet går på valpaus i mitten av april, inför det turkiska valet i maj. Om det inte sker då kan det bli en längre väntan, och före det väntas Ungerns beslut.

– Det tar inte lång tid nu, och några dagar hit eller dit har inte så stor betydelse längre, sa president Niinistö.

Tid igen för Ukraina

President Niinistö hann också berömma president Erdogan för aktivitet i fråga om Ukraina och goda kontakter överallt. Det är viktigt till exempel inför Kinas presidents besök i Moskva nästa vecka.

– Den internationella situationen utvecklas i en stramare och farligare riktning. Därför är diskussionen med Erdoğan om geopolitiken intressant.

– Han är kanske den enda som ganska naturligt diskuterar med alla parter, både Kina, Ryssland och också Ukraina. Han har en öppen debattförbindelse, som har synts i avtalet om spannmålstransporterna, sa president Niinistö.