Start
Artikeln är över 2 år gammal

Rapport pekar mot sämre psykisk hälsa hos barn – Barnombudsmannen: De ska inte behöva betala för vuxnas misstag

Satsningar i sistahandstjänsterna är inte en lösning. Allvarliga problem förebyggs endast genom en trygg och fungerande vardag, betonas det i barnombudsmannens färska årsberättelse.

Barn med simkuddar i en simbassäng.
Barnombudsmannens årsrapport: Trygghet och en god vardag är det viktigaste för psykiskt välbefinnande. Bild: Mårten Lampén

Temat för byråns årsberättelse för 2022 är barnets rätt till trygghet. Temat fick större tyngd än anat i och med Rysslands krig mot Ukraina i februari och otryggheten har märkts i barnens svar, konstateras det i årsberättelsen.

Barnens trygghetskänsla har försämrats såväl på gatan som i hemmen och förändringen till det sämre har skett snabbt, är forskarnas slutsats.

Psykisk ohälsa bland barn har tillspetsats under 2000-talet. En liten grupp barn är mer våldsamma och droganvändningen är mer okontrollerad än tidigare. Också lindriga symptom har blivit vanligare.

Psykisk ohälsa, våld och droger orsakar enorma mänskliga tragedier för individer, familjer och hela samfund, betonar forskarna bakom årsrapporten.

En person liger i fosterställning i en säng och kramar om en stor dyna.
Det har blivit svårare för barn och unga att få hjälp då de mår dåligt. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Dubbelt fler med lång väntetid inom barnpsykiatrin

Samtidigt har barns möjlighet att få hjälp blivit sämre och de psykiska problemen bland barn belastar i synnerhet den psykiatriska sjukvården och barnskyddet. Det har blivit svårare för barn och unga att få hjälp.

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen säger att köerna till specialiserad psykiatrisk sjukvård har ökat dramatiskt under och efter pandemin.

– Antalet barn med lång väntelista inom barnpsykiatrin har dubblats, och antalet unga som väntat länge på vård har niofaldigats sedan innan pandemin, säger Pekkarinen.

Jag är inte förvånad över att våra barn mår dåligt just nu

Barnombudsman Elina Pekkarinen

Enligt rapporten behöver barnen få tid av de vuxna, de behöver jämnårigt sällskap och en meningsfull fritid.

– Vi måste också titta på hur föräldrarna mår och hur vi förverkligar vår roll som vuxna. Jag tror inte att de vuxna mår så bra och då kan inte barn må bra heller, säger Pekkarinen.

Vidare konstateras det att bra kost, motion och sömn utgör byggklossarna för psykisk hälsa. Inom småbarnspedagogiken eller skolan får vardagen inte bli för målorienterad och hektisk.

Barnombudsman Elina Pekkarinen står lutad mot en fasad. Hon är klädd i blommig skjorta och jeansjacka.
Det borde finnas stöd att få med låg tröskel, redan på basnivå – alltså i skol- och elevvård och i den kommunala sektorn. Det säger Barnombudsmannen Elina Pekkarinen. Bild: Mikko Vähäniitty

Finland har inte råd att förlora ett enda barn

Psykisk hälsa är en mänsklig rättighet som är nödvändig för individens, samfundets och samhällets utveckling, påpekar barnombudsmannen.

I samhällsdebatten har man talat om en trippelkris under de senaste åren. Det är frågan om covid-19-pandemin, klimatförändringen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Elina Pekkarinen tycker att oron för barn och ungas trygghet är motiverad.

– Jag är inte förvånad över att våra barn mår dåligt just nu, säger hon.

I rapporten säger Pekkarinen att utvecklingen ännu kan vändas åt rätt håll bara man snabbt tar itu med situationen. Ifall nästa regering väljer att spara pengar är det viktigt att först göra en barnkonsekvensbedömning.

– Under finanskrisen på Island beslöts det att barn inte ska behöva betala för vuxnas misstag. Barn är det finländska samhällets ryggrad och vi har inte råd att förlora ett enda.