Finland har officiellt två kön: man och kvinna. Det här syns bland annat i din personbeteckning och i många dokument, såsom vårdjournaler och pass.
Det finns ändå människor som inte identifierar sig som man eller kvinna, bland annat ickebinära personer. Det finns också interkönade människor som vid födseln inte direkt kan definieras som antingen flickor eller pojkar. För de här personerna skulle ett införande av ett tredje kön vara betydande, säger Malin Gustavsson, mångfalds- och jämställdhetsexpert. Ett tredje kön kunde till exempel heta ”annat”.
Bland ungdomarna i Närpes rådet det delade meningar i frågan.
– Absolut inte, nej. Onaturligt, säger Dennis Westerholm och Thomas Söderback.
– Det finns bara två kön, kompar Nicolai Malm och Liam Thomasfolk.
Salah Ibrahim och Maya Enqvist är av annan åsikt.
– Det är ganska bra som det är nu, men det borde nog också alltid finnas ett annat alternativ för de som tycker att de inte hör till ”man” eller ”kvinna”. De ska också få ha rätt att vara de de är, säger Ibrahim.
– Håller med. Man borde få göra ett aktivt val, så man inte måste känna att man hör till ”man” eller ”kvinna” om man inte gör det, säger Enqvist.
Emilia Antfolk och Minea Westerback ser gärna ett tredje alternativ.
– Jag tycker nog att det ska finnas ett tredje kön så att folk har rätt att välja vad de vill identifiera sig som, säger Antfolk.
– Jag tycker samma, alla identifierar sig ju inte som man eller kvinna, så det borde nog finnas ett tredje alternativ, säger Westerback.
En svag majoritet av kandidaterna vill inte införa ett tredje juridiskt kön i Finland
I Yles valkompass har riksdagskandidaterna fått ta ställning till påståendet ”Finland borde införa ett tredje juridiskt kön”. Frågan delar partierna så att mera vänstersinnade partier håller med påståendet och mera högersinnade partier är av annan åsikt.
Ser man på födelseåret bland kandidaterna märker man att frågan också delar folk enligt ålder.
Som grafen visar finns det ändå både yngre kandidater som inte vill införa ett tredje kön och äldre kandidater som vill införa ett tredje kön.
En kandidat från Samlingspartiet, född på 90-talet säger bland annat:
– Det finns två biologiska kön, man och kvinna. Om någon tycker annorlunda är det okej, men det finns inget behov att ändra det i lagen.
En kandidat från Vänsterförbundet, född på 60-talet, säger i stället så här:
– Alla, inklusive vi ickebinära, har rätt att bli sedda som oss själva – inte som något annat än vad vi är.
Hur många kön finns det egentligen?
Genom en textanalys av kandidaternas svar i Yles valkompass ser vi hur kandidaterna motiverat sin ståndpunkt. Textanalysen visar att svaren grovt kan delas in i tre olika kategorier: Kandidater som säger att det finns flera kön än ”man” och ”kvinna” och att det därför också borde införas åtminstone ett tredje kön, kandidater som säger att det endast finns två kön och kandidater vars ståndpunkt är mellan de här två åsikterna.
I vår analys av kandidaternas öppna svar ser man tydligt att kandidater från samma parti ofta motiverar sin åsikt på liknande sätt.
Vi kan också se hur några partiledare svarat på påståendet. Varken Riikka Purra, partiledare för Sannfinländarna, Hjallis Harkimo, partiledare för Rörelse Nu eller Annika Saarikko, partiledare för Centern har motiverat sin ståndpunkt, men de har alla svarat att de inte vill införa ett tredje juridiskt kön i Finland.
Resten av partiledarna, Petteri Orpo, Samlingspartiet, Anna-Maja Henriksson, Svenska folkpartiet, Sanna Marin, Socialdemokraterna, Maria Ohisalo, De Gröna och Li Andersson, Vänsterförbundet, ser gärna att man inför ett tredje juridiskt kön i Finland.
”Finska staten måste erkänna de här människorna”
Malin Gustavsson, jämställdhets- och mångfaldsexpert på Ekvalita säger att frågan om Finland borde införa ett tredje juridiskt kön eller inte påverkar en liten minoritet jättemycket, och en stor majoritet inte alls. Av den orsaken anser hon att Finland borde införa ett tredje juridiskt kön.
– På samma sätt som att jag har rätt att definiera mig som det kön jag är och den identitet jag har så ska en rättsstat ge möjlighet till också andra människor att göra samma sak, annars är det inte rättvist. En mänsklig rättighet ska vara att få definiera sitt eget kön, säger Gustavsson.
Gustavsson säger att många föreningar och andra organisationer redan i dag erkänner att det finns fler än två kön. I många enkäter kan man till exempel fylla i alternativen ”kvinna”, ”man” eller ”annat”. Av den orsaken tycker hon också att staten och Finland ska göra likadant.
En mänsklig rättighet ska vara att få definiera sitt eget kön
Malin Gustavsson, jämställdhetsexpert
– Jag upplever att finska staten ska erkänna de här människorna. I en stor del av Finland har vi redan ett tredje kön om vi ser på organisationer som i dag jobbar med jämställdhets- och mångfaldsfrågor, det vill säga föreningar, företag, ministerier och kommuner.
Hon säger att ett erkännande är viktigt för de här minoriteternas mentala hälsa. Samtidigt vill hon också ha ett erkännande för att staten ska kunna pressa på en förändring för att alla typer av digitala system och andra system ska kunna ha åtminstone ett tredje alternativ.
MDB kan inte uttala sig om hur kostsam förändringen skulle vara
Från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB), som bland annat är den myndighet som du kontaktar om du vill korrigera ditt juridiska kön i dag i Finland, säger kommunikatör Anna-Riitta Lund att man för närvarande arbetar enligt gällande lagstiftning, där det finns två officiella kön.
Ifall lagen ändras kommer det också att påverka MDB:s verksamhet men man är motvillig att uppskatta vilka kostnaderna skulle bli eller vad ett tredje kön skulle medföra för förändringar i befolkningsuppgifterna.
Uppdatering 30.3 kl. 9:46: Artikelns rubrik har preciserats.
Det här är politiker och väljare mest rädda för – testa om du oroar dig för samma saker som andra
