En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
På kartan ser du i vilka kommuner de invalda riksdagsledamöterna är skrivna. 41 ledamöter, alltså drygt 20 procent av ledamöterna, bor i någon av huvudstadsregionens kommuner.
Vi har tretton valkretsar, antalet ledamöter per valkrets bestäms av befolkningsunderlaget. Störst är Nylands valkrets med 37 platser i riksdagen, minst är Åland med en plats. 227 av landets 311 kommuner har ingen representant i den nya riksdagen.
Den största kommunen som saknar ”egen” riksdagsledamot är Borgå. Åländska Mats Löfström representerar den minsta kommunen i riksdagen, Eckerö med 930 invånare.
Riksdagen befolkas av stadsbor
Av de nya riksdagsledamöterna bor 154 i kommuner som Statistikcentralen klassificerar som urbana. 24 ledamöter bor i tätortskommuner och bara 21 är skrivna i kommuner som räknas till landsbygden. En av ledamöterna är bosatt utomlands, samlingspartisten Aura Salla som bor i Bryssel.
Den nya riksdagen är äldre än den förra
Hela riksdagens medelålder är 46,7 år. Äldst är socialdemokraten Kimmo Kiljunen som är 71 år och yngst är centerpartisten Olga Oinas-Panuma som är 23 år gammal. Den nya riksdagen är i medeltal en aning äldre än den förra, där medelåldern var 46,6 år.
Ser man på ledamöternas ålder i partierna har Vänsterförbundet i medeltal de yngsta ledamöterna. Det är också i Vänsterförbundet som den största åldersförändringen har skett, medelåldern är nu 2,8 yngre än sist.
Bortsett från Rörelse Nus enmannagrupp med 69-åringen Harry Harkimo är kristdemokraterna överlägset äldst, i medeltal 55,6 år.
Färre kvinnor i nya riksdagen
Den nyvalda riksdagen har 92 kvinnliga ledamöter, två färre än i förra valet. 46 procent av riksdagen är således kvinnor och 54 procent män. Riksdagen som valdes 2019 var den mest jämställda hittills med 94 kvinnor och 106 män.
Det mest mansdominerade partiet är SFP, medan Vänsterförbundet har störst andel kvinnor.
16 ledamöter har annat modersmål än finska
I den nya riksdagen har 184 ledamöter finska som modersmål och 15 svenska. Bara en ledamot har ett annat modersmål än finska eller svenska, det är socialdemokraten Nasima Razmyar vars modersmål är dari.
160 av 200 har högskoleexamen
I den nya riksdagen har över 60 procent eller 121 av ledamöterna högre högskoleexamen. Det betyder att de har examen på minst magisternivå från ett universitet eller en annan högskola. I riksdagens korridorer är det betydligt vanligare med högre högskoleutbildning än ute bland vanligt folk. Av den röstberättigade befolkningen har 12 procent en högre högskoleexamen.
39 ledamöter har lägre högskoleexamen och 21 har yrkesexamen som högsta utbildningsnivå.
Bara två riksdagsledamöter, det vill säga en procent, har grundskolan som sin enda utbildning medan andelen hos de röstberättigade är 21 procent.
Över hälften har redan flera politiska uppdrag
Många av de som fick väljarnas förtroende har också ställt upp i andra val och blivit invalda de senaste åren. Hela 176 riksdagsledamöter sitter i ett kommunfullmäktige och 115 ledamöter sitter i ett välfärdsområdesfullmäktige. 111 av ledamöterna sitter i både välfärds- och kommunfullmäktige.
Två ledamöter i Europaparlamentet valdes nu även i in i riksdagen: socialdemokraternas Miapetra Kumpula-Natri och Sannfinländarnas Laura Huhtasaari.
Erfarna ledamöter fick väljarnas förtroende
För 61 ledamöter innebär öppnandet av riksdagen en spännande tid då de börjar på ett helt nytt jobb. I det här valet var det ändå många som fick nytt förtroende av väljarna. 139 ledamöter har redan suttit i riksdagen i en eller flera perioder. I valet 2019 återvaldes 117 ledamöter och 83 var nya. Samlingspartisten Ben Zyskowicz har den längsta riksdagserfarenheten, han valdes för första gången in år 1979.
Rättelse 13.4.2023: Antalet ledamöter som sitter i välfärdsområdesfullmäktige har rättats från 107 till 115
