Östersjöområdet är ytterst viktigt för Finlands handel och kommunikationer. I fall av störningar som berör transporterna, energitillförseln eller kommunikationen måste samhället vara redo.
En kortsiktig medicin är att öka övervakningen av målen, vilket ändå inte alltid är så lätt. Det visar exemplet med Nord Stream, där gasledningar sprang läck efter undervattensexplosioner i september.
– Om trafiken som går via Östersjön stockas är en konkret åtgärd att se över alternativa rutter för trafik som förser oss med varor och materiel på civil- och försvarssidan, säger forskaren Henri Vanhanen vid Utrikespolitiska institutet.
Vanhanen riktar blickarna mot järnvägsförbindelserna till Sverige och Norge och landsvägarna i norr. Av vägarna är riksväg 4 och 21 viktiga att hålla i skick så att transporter smidigt kan skötas via dem.
Det är inte lätt i ett läge då satsningarna på vägarna minskar och kostnadsnivån stiger.
– Vi måste satsa på självförsörjning i frågor som har att göra med energi, livsmedel och kommunikation. På försvarssidan måste vi satsa mer på ammunitionsproduktion, säger Vanhanen.
Beredskapslagren fylldes nyss på med spannmål
Försörjningsberedskapen består av många olika delar, där den offentliga, privata och tredje sektorn deltar.
Försörjningsberedskapscentralen upprätthåller bland annat beredskapslager för bränslen och spannmål. Som ett svar på det turbulenta världsläget har centralen nyligen sett till att öka mängden spannmål som finns i lagren.
En viktig del av finansieringen är försörjningsberedskapsfonden, som finns utanför statsbudgeten. För den uppbärs en energiavgift.
Statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen från i fjol lyfte fram finansieringen som en utmaning. Verksamheten kräver mer resurser än vad som fås in i dag.
– Jag ger mig inte in på att gissa miljonbelopp, men det är allt skäl att tala om omfattande tilläggssatsningar, säger verkställande direktör Janne Känkänen vid Försörjningsberedskapscentralen.
Intäkterna från försörjningsberedskapsavgiften minskar
Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) ansvarade för försörjningsberedskapsfrågorna under den förra regeringsperioden och var ordförande för en parlamentarisk grupp som följde med arbetet med redogörelsen.
Haatainen tycker att de senaste årens kriser har visat att Finland har ett väl fungerande system för försörjningsberedskapen. Hon betonar försörjningsberedskapsfondens betydelse och utgår ifrån att den får fortsätta i sin nuvarande form.
De ekonomiska utmaningarna är ändå stora i och med att avgiften är bunden till vissa fossila energikällor.
– Försörjningsberedskapsavgiften minskar vid övergången från fossila energikällor till andra energikällor. Nu måste regeringen hitta nya finansieringskällor så att vi kan trygga fondens bärkraft, säger Haatainen.
”Det blir åtminstone inte nedskärningar”, tror forskaren
Det har varit tal om nedskärningar och anpassande åtgärder i ekonomin, vilket går illa ihop med större satsningar på försörjningsberedskapen.
Regeringssonderaren Petteri Orpo (Saml) frågade i sonderingsskedet de andra partierna om deras inställning till Finlands försvarsutgifter och försörjningsberedskapen. Orpo ville veta om de är beredda att hålla försvarsutgifterna på två procent av BNP och om de vill göra de satsningar som behövs för att trygga Finlands försörjningsberedskap.
Detta kan tolkas som att det åtminstone finns ett intresse för ändamålet bland partierna som förhandlar om regeringsbildning.
– Frågorna tyder nog på att det blir satsningar och åtminstone inte nedskärningar i dessa moment, säger Henri Vanhanen vid Utrikespolitiska institutet.
