En månad före riksdagsvalet kom Finansministeriet ut med sina åtgärdspaket för hur staten kunde få inkomster och utgifter att gå ihop.
Tjänstemännen har skrapat ihop långa listor på sparobjekt men också förslag på skattehöjningar.
Åtgärderna fick mycket uppmärksamhet, de kom lämpligt just när valdebatten gick som hetast. Men partierna koncentrerade sig främst på den delen som handlade om att spara och skära ned.
Den andra luntan, som handlande om skattepolitik, ignorerades till stor del i valdebatten av partierna från höger till vänster. Den kallar ministeriet för sin Skattekartläggning och där hittar man tjänstemännens favoritskattehöjningsförslag.
De fyra partier som nu samlats på Ständerhuset för att förhandla om regeringsmedverkan verkar ändå inte vara speciellt lockade av förslagen.
Svenska Yle har gått igenom de åtgärder som Finansministeriet tror är mest effektiva.
Momsen är en pengamaskin
Mervärdesskatt eller moms tas av nästan alla varor och tjänster som säljs. Skattegraden är 24 procent, men det finns flera undantag. Matmomsen är 14 procent medan bland annat mediciner, böcker, kultur- och idrottstjänster beskattas med 10 procent.
Överdirektören för Finansministeriets skatteavdelning, Terhi Järvikare, berättar att tjänstemännen brukar kalla momsen för en pengamaskin. Den ger mycket inkomster och det är inte invecklat att driva in den.
– Vi försöker hitta skattehöjningar som gör minsta möjliga skada på sysselsättningen och tillväxten. Momshöjningen är en sådan.
Finansministeriet skriver att om man höjer alla momssatser med en procentenhet skulle staten hösta in nästan 900 miljoner euro i året.
Ännu mer skulle skatteinkomsterna stiga om man slopade alla undantag med nedsatta momssatser, det vill säga att 24 procent skulle gälla för alla varor och tjänster jämlikt.
– Tanken med att till exempel matmomsen skulle ligga på en lägre nivå var ursprungligen att stödja låginkomsttagarna. Men det kan man göra effektivare på andra sätt, till exempel genom att sänka inkomstskatten för små inkomster eller öka stöd och förmåner, säger Järvikare.
Partierna i Ständerhuset vill inte höra på det örat. De få omnämnelser man hittar om momsen i partiernas skattepolitiska program handlar mer om skattesänkningar.
En justering av hur vinstutdelning beskattas skulle ge staten en nätt summa
En annan åtgärd som enligt Finansministeriet skulle kunna dra in en hel del skatteinkomster utan att ställa till det för mycket i ekonomin är att höja skatteprocenten som onoterade bolags ägare betalar på företagets vinstutdelning.
I dag är skillnaden stor mellan börsnoterade bolag och bolag som inte är på börsen. I korthet betyder det att när en ägare får utdelning från ett onoterat bolag så betalar hen lägre skatt än den som får utdelning från ett börsbolag.
Den här skatterean gäller vinstutdelning på upp till 8 procent av värdet på aktierna. Taket är 150 000 euro per år.
– Om man skulle sänka gränsen från 8 procent till 6 procent kunde skatteintaget öka med 175 miljoner euro per år, säger Järvikare, men tillägger att summan möjligen blir mindre eftersom man inte vet hur företagarna skulle reagera på ett sådant beslut.
I det stora hela tror Finansministeriet ändå att avigsidorna med att justera beskattningen av utdelning inte är stora.
Partierna på Ständerhuset håller inte med. Inte om man får tro deras uttalanden.
Vissa fastigheter har blivit mycket mer värdefulla
Fastighetsskatten betalas till kommunen, men det är staten som bestämmer gränsen för hur hög och låg skatteprocenten på olika fastighetstyper får vara.
De flesta ekonomer tycker att det i dagens läge finns orsak för staten att höja maximinivåerna på fastighetsskatten.
Den förra regeringen hade skrivit ett lagförslag om att reformera fastighetsskatten, men förslaget lämnades aldrig till riksdagen. Syftet med förslaget var att se över markens värde i kommunerna och ändra där det behövs. På vissa ställen har mark- och fastighetspriset stigit betydligt snabbare än beskattningsvärdet.
– Överlag skulle det vara viktigt att vi ser över prisvärderingarna, så att systemet blir rättvisare och jämlikare, säger Terhi Järvikare.
Partierna som nu förhandlar om att bilda ny regering har inte skrivit ned i sina valprogram hur fastighetsskatten borde reformeras. Däremot hittar partierna områden som de inte vill att drabbas.
