– Det här är en liten station på ungdomarnas väg där de kan höja i alla fall något betyg, men det är inte bara det. Det handlar om mognad, det är en utveckling som sker och de lär sig mer om sig själv och vågar vara sig själva.
Det berättar Anna Jakobsson, lärare för den linje vid Västra Nylands folkhögskola i Karis som från och med det här läsåret går under namnet Slussen.
Förr var den en tionde klass, alltså en påbyggnadsundervisning för elever som ville höja sina betyg från grundskolan eller ta ett extra år för att fundera på andra stadiet.
I fjol försvann ändå tionde klassen nationellt. Istället sammanslogs den med VALMA, det vill säga utbildningen som handledde för yrkesutbildning, och den gymnasieförberedande utbildningen LUVA. Tillsammans blev de en ny utbildning som heter Hux och som ska handleda för examensutbildning.
I Helsingfors har elever som riktat in sig på gymnasiestudier ändå varit besvikna på hur Hux vid Practicum svarat på deras behov.
En skillnad från tian är att folkhögskolan inte längre är berättigad att höja betyg. Numera måste den biten skötas av lärare i grundskolan. VNF samarbetar därför med stadens grundskolor. Det samarbetet har löpt väl, berättar Jakobsson.
– Vi har haft många muntliga och skriftliga prov, och det har gått väldigt smärtfritt. Alla vill att det ska fungera.
De satsar även mycket på studietekniken. Utöver det har Slussen riktat in sig på bakning.
– Vi har förstått att huslig ekonomi är jättepopulärt i högstadiet, och genom åren har vi sett att många tycker om att baka. Åtminstone en gång i veckan bakar vi eller lagar mat och det har varit en bra kontrast, förklarar Jakobsson.
De gör även många utflykter. Det här läsåret har de bland annat besökt Svartå slott, Raseborgs slottsruiner och Heureka och gjort en skogsutfärd till Tenala.
Mår man själv bra så orkar man med studierna
Kristian Grönroos, elev
Kristian Grönroos, 18 år, valde Slussen efter att han inte kom in på den utbildning han hoppats på.
– Jag fick en tom känsla och undrade vad jag skulle hitta på. I början av augusti var jag tvungen att hitta något och då hittade jag Västra Nylands folkhögskolas webbplats och Slussen.
Han säger att det visade sig vara ett bra val.
– Jag har utvecklats och hittat mig själv efter en lång högstadietid, berättar Grönroos.
Efter att ha mobbats i många år säger han att det är befriande att studera i en ny miljö.
– Jag kan gå runt utan att någon grälar på mig. Det är konstigt men samtidigt så ljuvligt och underbart. Jag är mycket gladare här än förr.
Kristian Grönroos säger att det också inverkar på studiemotivationen.
– Mår man själv bra så orkar man med studierna, säger han.
Han tycker att det är viktigt att Slussen finns också i framtiden.
– Du ska inte vara rädd för framtiden, men du ska hitta någon plats som känns trygg, ger han som råd åt dem som nu går ut grundskolan.
En av Slussens, eller tidigare tians, styrkor, säger Anna Jakobsson är att är klassen är liten.
– Det är lugnt och stilla och ingen busar och härjar på rasterna. Jag tror att det märks i studieprestationerna och lugnet hos eleverna, det här är en trygg punkt.
Just nu har utbildningen tre studerande och inför nästa läsår har fyra elever Slussen som första val. Variationen är ändå stor. I fjol fanns det 12 elever på klassen.
– Fördelarna med en liten grupp är att de blir sedda och får den hjälp de behöver. Rent ekonomiskt borde vi kanske ha lite flera, konstaterar Jakobsson.
Vi ser hur de växer. Skolans atmosfär är inbjudande och välkomnande och man får vara som man är
Anna Jakobsson, lärare
Behovet av en utbildning som motsvarar tionde klass har inte försvunnit även om de lagts ner, menar Anna Jakobsson.
– I dag fick jag ett samtal med frågan om vi finns kvar – inte nästa läsår – men året därpå och om hur värdefull linjen är, att det finns elever som behöver den. De ser det i högstadierna och den här möjligheten behövs. Vi är glada över att folk ringer och hejar på oss.
Hon berättar att de genom åren sett vilket värde tionde klassen, eller Slussen, har.
– Vi ser hur de växer. Skolans atmosfär är inbjudande och välkomnande och man får vara som man är. I och med att eleverna är färre, ser vi lärare dem på ett annat sätt och får en kontakt med dem. Jag försöker också ha mycket kontakt med föräldrarna.
Jakobsson säger att det är viktigt att eleverna upplever en känsla av att lyckas.
– Då det går upp ett ljus och de inser att de kan och det går bra, så växer självförtroendet. Då klarar de sig mycket bättre också nästa läsår, det här är ett förberedande år.
Specialklasslärare: ”Viktigt att det finns en plats där de kan höja sina betyg”
Sonja Bengtfolks, specialklasslärare vid Ekenäs högstadium, säger att det efter pandemin finns allt fler elever som har en problematisk skolfrånvaro. Därför anser hon att det är viktigt att det finns en plats där de kan höja sina betyg efter grundskolan och ta igen det de har missat.
– De här eleverna skulle definitivt vara förtjänta av ett lite högre betyg än det de har då de går ut nian.
Hon säger att det tionde året har en stor betydelse.
– Jag tror att det också får större betydelse framöver eftersom gruppen elever som inte är i skolan ökar.
Hux-utbildning och Slussen sida vid sida i Raseborg
På de flesta håll så slogs alltså de förberedande utbildningarna och tionde klass ihop till en Hux-utbildning, men i Raseborg finns de facto båda alternativen: Slussen vid VNF som följer tionde klassens modell och en Hux-utbildning vid Axxell i Karis.
Åsa Sjöberg-Backman, lärare vid Hux i Karis, säger att dessa två är bra komplement till varandra.
– Jag tycker att det är jättefint att det finns de här två alternativen. Är man intresserad av att höja sina betyg är nog Slussen det första stället jag skulle söka mig till.
Precis som vid de andra Hux-utbildningarna finns också möjligheten att höja betygen i Axxell, och i sådana fall samarbetar de med högstadielärare precis som Slussen.
– Men Hux är kanske bredare och för att prova på olika utbildningar och branscher, och bekanta sig med arbetslivet. Vi jobbar också med vardagskompetenser och studieteknik, och allt som har med arbete och att studera att göra. Så det kanske är ett lite bredare spektrum, konstaterar hon.
