Ända sedan tv-apparaterna hittade in i våra vardagsrum och kök har de stått påslagna mer eller mindre hela tiden. Nu har de dessutom fått konkurrens av mobilskärmar, dataskärmar, applikationer och diverse streamingtjänster.
Allt det här är saker vi har möjlighet att scrolla och titta på medan vi äter.
– Skärmen gör att vi snarare fokuserar på den än på hur våra kroppar svarar på den mat vi sväljer och tuggar i oss, säger Paulina Nowicka som forskat kring måltiden och skärmen och dess påverkan speciellt på barn och deras ätande.
Känslor som hunger och mättnad försvinner bland alla de intryck som skärmarna erbjuder.
För de barn som är skeptiska till nya smaker eller har svårt för att koncentrera sig på måltiden, kan skärmen vara en positivt distraherande faktor. Då kan skärmen fungera som en kortsiktig lösning för att få ett svårflörtat barn att äta över huvud taget, konstaterar Paulina Nowicka.
– På lång sikt är skärmen dålig som måltidssällskap, säger hon. Det är viktigt att barnet lär sig uppskatta maten och se vad som finns i koppen och på tallriken. Att bekanta sig med sammansättningen, smaken och texturen och framförallt att lära sig lyssna till den egna kroppen.
– Vi upplever inte vad vi äter då skärmen distraherar oss, vilket är bekymmersamt, menar Nowicka. Uppmärksamheten är på annat håll och vi har inte ens koll på hur många portioner vi fått i oss.
Biopublik glufsade i sig gamla popcorn
Paulina Nowicka forskar i obestias, fetma, och menar att skärmen trubbar av våra sinnen så vi inte känner smak och mättnad.
Det har gjorts experiment där en biopublik fått äta popcorn medan de tittat på film. Resultatet var att åskådarna åt gamla, inte särskilt goda popcorn i större mängder då de samtidigt uppslukades av film.
Om vi tänker oss motsatsen, måltiden på en gourmetrestaurang, fokuserar vi på maten till hundra procent. Där tittar vi på portionen, smakar och diskuterar upplevelsen. Då får maten en helt annan uppmärksamhet, menar Paulina Nowicka.
Vi människor är dåliga på att göra två saker samtidigt och vi behöver fokusera på måltiden och känna efter hur den smakar och hur den känns för att på ett sunt sätt reglera vårt intag.
Vänner och jämnåriga, bästa sällskapet
Å andra sidan kan skärmen också påverka oss positivt. Idag finns det en uppsjö olika applikationer som uppmuntrar barn att äta grönsaker och frukter till exempel.
– Mina matforskarkolleger i Frankrike räknade till över fyrtio olika nya applikationer som skapats för att få barn att äta mer grönsaker och mer mångsidigt. Så visst finns det utvecklingspotential kring våra digitala hjälpmedel och skärmar också, konstaterar hon.
Som legitimerad dietist och familjeterapeut skulle Paulina Nowicka ändå vilja slå ett slag för den gemensamma måltiden.
– Om vi inte har tid och möjlighet att äta tillsammans med våra barn så ska vi inte ersätta måltidssällskapet med tekniska hjälpmedel utan bjuda in jämnåriga till bords!
Forskning visar nämligen att jämnåriga rollmodeller är det bästa sällskapet då barn ska socialiseras in i ätandet och måltidsgemenskapen.
Inga vuxna rollmodeller går upp emot jämnåriga barn som modigt äter och smakar på maten.
De här sunt ätande barnen inspirerar och motiverar sina jämnåriga på ett sätt som är svåröverträffat, menar Paulina Nowicka.
