Åbo spårvägs färska generalplan ändrar inte på skiljelinjerna för projektets anhängare och motståndare.
Enligt förespråkarna stärker generalplanen förtroendet för att investeringen är nödvändig, eftersom den förtydligar de uppskattade kostnaderna, var rutten ska gå och hur spårvägen beräknas påverka livskraften.
Motståndarna bekymrar sig främst över att projektets kostnader ska stiga.
Från Åbo hamn till Kråkkärret – rutt och budget för eventuella spårvägar har klarnat i Åbo
Budgeten hotar att svälla
I generalplanen steg prislappen på spårvägsprojektet till 372 miljoner euro. Åbo stad uppskattar att staten kommer att stå för ungefär 100 miljoner euro. Det är alltså fråga om Åbo största investering någonsin.
Jarmo Rosenlöf från Socialdemokraterna hör till dem som är emot projektet. Enligt Rosenlöf är det klart att kostnaderna fortsätter att stiga.
– Spårvägen skulle nu kosta cirka 400 miljoner euro. Om kostnaderna stiger med 50 procent, som det ofta har gått i Åbo, kommer summan att ligga på ungefär 600 miljoner euro. Det är stadens invånare som betalar. Jag skulle hellre använda pengarna för att bygga skolor och idrottsplatser, säger Jarmo Rosenlöf.
Också Svenska folkpartiets Ulla Achrén uttryckte sin oro för kostnaderna i Slaget efter 12.
– Vanda hade budgeterat för cirka 400 miljoner euro, men då de fattade sitt beslut var kostnaderna uppe i 600 miljoner euro. Åbo har budgeterat 333 miljoner euro och 39 miljoner euro för vagnarna. Vad kommer det här att betyda? frågar sig Achrén.
Samlingspartiets Olli A. Manni tvivlar på spårvägen och oroar sig också för Åbo stads ekonomi.
– Det finns ett tryck på att kostnaderna stiger. Vi kommer att ha miljardinvesteringar också utan spårvägen. Jag förstår inte alls hur det här kunde fungera utan att Åbo hamnar i ett likadant ekonomiskt trångmål som staten. Jag är rädd för att vår skuldsättning blir alldeles för stor, säger Olli A. Manni.
Åbos biträdande borgmästare Elina Rantanen från De Gröna är inte förskräckt över kostnadsuppskattningen. Vanda stad beslutade nyligen att förverkliga en spårväg för 600 miljoner euro.
– Jag är inte förvånad över prislappen. Vi vet att spårvägsprojekt är dyra men de betalar sig självt tillbaka, säger Elina Rantanen.
Mirka Muukkonen, som leder Vänsterförbundets fullmäktigegrupp, tror att fördelarna med spårvägen kommer vara större än nackdelarna.
– Jag tycker det här är en utmärkt möjlighet för staden. Det lönar sig att investera i det här projektet, säger Mirka Muukkonen.
Snöbollseffekt och för stora förväntningar
Majoriteten av stadens utgifter borde kunna täckas med inkomster från fastigheter i närheten av spårvägen, till exempel genom att sälja och hyra ut tomter.
Olli A. Manni tycker att uppskattningen är överdimensionerad.
– Jag tror inte riktigt på det. I verkligen stiger tomternas värde ofta mindre än beräknat, alltså med endast ungefär 10 – 20 procent. Det räcker inte för att täcka kostnaderna, säger Olli A. Manni.
Elina Rantanen påpekar att spårvägen i Tammerfors har överträffat målen som sattes upp i planeringsskedet.
– Vi måste också lära oss av andra. Fastighetsekonomin är viktig men det finns också andra inkomster från livskraft och av att invånarmängden ökar. Jag tror att vi lyckas, säger Elina Rantanen.
Mirka Muukkonen litar på att spårvägen kommer att ha en snöbollseffekt och påskynda tillväxten.
– Spårvägen kommer att hjälpa alla pågående och kommande stora projekt framåt. Vi kommer också få utomstående investeringar. Jag ser uttryckligen det här som ett projekt som främjar livskraften, säger Mirka Muukkonen.
Ulla Achrén är mer skeptisk till att spårvägar skulle ha den effekten att investeringar får en kraftig skjuts framåt då en spårväg byggs.
– Det är ett argument som jag har hört många gånger. Säkert kan det ligga något i det, men jag tror inte riktigt på att det skulle vara så avgörande, säger Achrén.
I fullmäktige redan nu, eller efter valet?
Nu är generalplanen på utlåtanderunda. Efter det gör stadsfullmäktige upp en mer specifik plan om hur projektet ska förverkligas. Fullmäktige ska avgöra spårvägens öde i slutet av år 2025, alltså efter kommunalvalet.
Jarmo Rosenlöf önskar att fullmäktige skulle få behandla generalplanen redan nu innan planerna utvecklas ytterligare, så att staden kunde undvika extra kostnader.
– Det är rimligt att fullmäktige skulle fatta beslut redan på de här grunderna. Jag tror att projektet skulle falla, säger Jarmo Rosenlöf.
Innan Olli A. Manni fattar sitt beslut om spårvägen hoppas han att utlåtanderundan kommer med mer information och kritiska tankar om generalplanen.
– Med den information vi har nu skulle vi tvista om detaljer utan att ha tillräckliga fakta till hands. Det är ganska dåligt beslutsfattande, säger Olli A. Manni.
Slaget efter tolv: ”Åbo är den största stadsregionen i Norden som helt saknar lokal spårtrafik”
Elina Rantanen håller fast vid den ordning besluten ska fattas som fullmäktige tidigare har godkänt.
– Generalplanen utvecklas i stadsstyrelsen och den slutliga, förverkligande planen behandlas i fullmäktige. Det är bra att hålla fast vid den här planen, säger Elina Rantanen.
Spårvägen verkar också skapa en generationsklyfta. Flest anhängare finns bland de yngre beslutsfattarna, medan majoriteten av de äldre är emot projektet.
– Vi investerar i framtiden. Med tanke på det vill jag att vi lyssnar på den yngre generationen, säger Mirka Muukkonen.
– De yngre brukar kunna balansera sina utgifter, till skillnad från sina inkomster, säger Jarmo Rosenlöf.
Artikeln är en bearbetning av Hannu Vähämäkis artikel Tarjolla elinvoiman edistäjä tai Turun talouden turmio – ratikkahanke jakaa poliittisia päättäjiä kahteen leiriin från den 24 maj 2023.
