Tilda Lithén från Korsholm födde sitt första barn år 2019. Trots lustgas och bedövning var smärtan olidlig, och hon kände att barnmorskorna inte förklarade vad som pågick. Upplevelsen kom som en chock för henne.
– Värkarna kom och kom. Jag var oförmögen att säga vad jag ville för jag hade så ont. Tidvis blev allt svart. Min man hade inte sett en förlossning tidigare så han kunde inte hjälpa, säger Lithén.
Följande dag förstod Tilda Lithén inte varför hon var så svag. Ingen hade berättat för henne att hon under förlossningen hade mist mycket blod.
Lithéns historia är bara en av de nästan 300 berättelser som Spotlight har fått in från hela Svenskfinland genom en enkät om förlossningar. De flesta föderskor har rätt goda erfarenheter men en mindre del har upplevt problem.
Goda minnen – men också ensamhet och utskällningar
De mammor som har dåliga erfarenheter beskriver i enkäten att deras smärtor inte tagits på allvar, eller att de känt sig hjälplösa när de lämnats ensamma i timtal på underbemannade avdelningar. En del berättar att personalen har bemött deras oro med snäsningar eller rentav utskällningar.
Ett minne kommer från en kvinna som födde i Åbo. Föderskan berättar om hur hon låg övergiven i förlossningssalen i svåra smärtor och tänkte att hon måste kalla på en ambulans till akuten för att få hjälp.
Det kändes som att ingen i förlossningssalen hade tid eller ork att sig an mig. Jag var krånglig som hade ont.
Föderska i Spotlights enkät
Ett tjugotal av dem som svarade på vår enkät vill inte föda barn mera på grund av de dåliga erfarenheterna. Tilda Lithén i Korsholm blev förbluffad när hennes vänner i mamma-barn-gruppen började tala om att bli gravida igen.
– Jag kände att det aldrig kommer en unge till, att jag inte vill gå igenom det en gång till, säger Lithén.
Lotta Österholms förlossning blev dramatisk – känner sig sviken
Spotlight riktade också en enkät till barnmorskor och fick över 40 svar. Bland flera barnmorskor finns en oro över att man sätter igång förlossningar alltför lättvindigt och utan klara medicinska skäl.
Andelen igångsättningar har ökat under de senaste åren. Idag sätts mer än var tredje förlossning igång i Finland enligt THL:s födelseregister medan andelen är lägre i de övriga nordiska länderna.
Åbomamman Lotta Österholm delar barnmorskornas oro.
Hon var varken riskföderska eller rädd för att föda vaginalt när hon skulle föda sitt andra barn våren 2022. Österholms första förlossning år 2017 hade gått utan problem.
Efter en kommunikationsmiss mellan rådgivningen och förlossningssjukhuset föreslog läkaren vid Åbo universitetscentralsjukhus att Lottas förlossning skulle sättas igång mekaniskt.
Hon var tvungen att fatta ett snabbt beslut medan hon fortfarande låg på britsen efter en gynekologisk undersökning. Hon var trött på att vara gravid och läkaren intygade att igångsättningen skulle vara riskfri, så hon tackade ja.
Efter igångsättningen vände sig ändå barnet i magen och slutligen föddes sonen Aston genom akut snitt.
Även om barnet klarade sig, lämnade förlossningen djupa spår hos Österholm. Hennes röst brister när hon klär känslorna i ord ett år efteråt.
– Det stannade hos mig i flera månader att det var mitt fel eftersom jag tog beslutet. Det var tungt att tänka på det.
Det står inte i Österholms journal, men personalen sade att det sannolikt var igångsättningen som orsakade komplikationerna. Lotta Österholm är besviken på hela vårdkedjan som skyndade på förlossningen.
– Jag känner mig sviken av vården, rådgivningen och förlossningssjukhuset. De borde bara ha sagt att allt är bra, åk hem och vänta, säger Österholm.
Åbo universitetscentralsjukhus avgör från fall till fall
Åbo Universitetscentralsjukhus tar inte ställning till enskilda fall som Lotta Österholms förlossning. I sjukhusets policy står det att en igångsättning alltid ska göras av medicinska skäl.
Det finns ändå undantag, säger Kaarin Mäkikallio, ansvarig överläkare vid ÅUCS.
– Det finns situationer där mamman är så utmattad att hon önskar igångsättning. En annan orsak kan vara långa avstånd i skärgården. Besluten fattas alltid från fall till fall och i samråd med föderskan, säger Mäkikallio.
Under samma vår 2022 som Lotta Österholm var med om den traumatiska förlossningen gjordes nästan trettio anmälningar om Åbo universitetscentralsjukhus till Västra Finlands regionförvaltningsverk. De handlar om bristande personalstyrka på förlossningsavdelningen och situationer där det varit nära ögat.
Överläkare Mäkikallio förklarar bristerna med strejker inom vården.
– Läget var mycket exceptionellt i fjol. Vår vårdpersonal hade en arbetskonflikt som varade länge. Jag tror att det är en bidragande orsak till de här anmälningarna. De har inte lett till några påföljder för ÅUCS del, säger Mäkikallio.
Förlossningsupplevelsen som måttstock för vården
I Finland har vi i åratal varit stolta över vår låga barn- och mödradödlighet. Nu lyfter allt fler forskare fram föderskans upplevelse som en viktig måttstock för kvaliteten på vården.
Än så länge saknas nationell statistik om förlossningsupplevelser. I Nyland, där en tredjedel av Finlands barn föds, är omkring tio procent av upplevelserna dåliga, och läget har försämrats efter år 2016.
Jag vill absolut inte föda flera barn. Jag vill inte utsätta mig för det igen.
Föderska ur Spotlights enkät
Utvecklingen oroar Johanna Joensuu som forskar i förlossningsupplevelser inom HUS-sammanslutningen. Hon drar slutsatsen att en dålig förlossningsupplevelse inte bara har betydelse för familjens välmående utan också påverkar viljan att skaffa flera barn.
– Enligt våra beräkningar föds det flera hundra barn färre i Finland på grund av föderskors dåliga förlossningsupplevelser, säger Johanna Joensuu.
Vid Åbo universitetscentralsjukhus säger överläkare Kaarin Mäkikallio att över 95 procent av föderskorna uppger att de haft en god förlossning.
Ändå berättar flera föderskor i Spotlights enkät att de under sin förlossning vid ÅUCS upplevde att smärtor inte togs på allvar, att man talade över huvudet på dem eller att de blev lämnade liggande i timtal utan hjälp.
Personalens bemötande var ytterst obehagligt, som om de redan på förhand bestämt att jag skulle misslyckas som mamma.
Föderska ur Spotlights enkät
Mäkikallio ogillar att medier lyfter fram det negativa, i och med att sjukhusets statistik visar goda siffror.
– Vårdpersonalen får utbildning i att bemöta klienten professionellt och respektfullt, säger Mäkikallio till Spotlight.
Det är trots allt ändå föderskor som har fött hos er som har dessa erfarenheter - vad tänker du om det?
– Det är alltid sorgligt att höra om dåliga förlossningsupplevelser. Men responsen hjälper oss att utveckla vår verksamhet, säger ansvariga överläkaren Kaarin Mäkikallio vid Kvinnokliniken på Åbo universitetscentralsjukhus.
Tilda ändrade åsikt
Tilda Lithén kom tre år efter sonen Hannes födelse fram till att hon ville ge honom ett syskon.
I mars 2023 föddes dottern Selma vid Vasa centralsjukhus. Även den här gången förlorade Tilda mycket blod, men själva förlossningsupplevelsen blev bättre.
Hon kände att hon blev hörd under förlossningen och att hon också själv var bättre förberedd.
– Trots att jag hade väldigt ont, kände jag att jag vet vad en förlossning går ut på.
Tilda känner att hon nu har nått sitt mål.
– Vi får växa och mogna som familj på fyra personer.
Klockan 20.25 fortsätter diskussionen på Yle Arenan: Spotlight Live: Förlossningssnack
