Nu är det rätt tid för Finland att stänga det ryska konsulatet i Mariehamn, säger den förre Moskva-ambassadören, diplomaten Hannu Himanen.
– Jag tycker att Ryssland har gett den här möjligheten som en perfekt passning till Finland och det är något vi borde överväga nu, säger Himanen.
Ryssland har under våren sysslat med allehanda besvärligheter för Finland, till exempel genom att frysa de bankkonton som används av Finlands representationer i Moskva och Sankt Petersburg. Det senaste exemplet var att man stängde Finlands filialer i Murmansk och Petrozavodsk, som hör till generalkonsulatet i Sankt Petersburg.
Att stänga konsulatet i Mariehamn har blivit aktuellt för Finland som en följd av att Ryssland har meddelat att de finländska filialerna stängs.
I allmänhet inrättas representationer med reciprocitet, alltså symmetriskt. Konsulatet i Mariehamn är ett undantag till den regeln, eftersom Finland inte har något motsvarande konsulat i Ryssland.
Det ryska konsulatet på Åland inrättades år 1940. Avtalet som slöts formulerades av Sovjetunionen och Finland var tvungen att underteckna det efter förlusten i vinterkriget.
– Konsulatet i Mariehamn är en ensidig förmån som Finland tvingades acceptera år 1940, säger Himanen.
Efter Sovjetunionens sammanbrott blev konsulatet ändå kvar i Mariehamn.
– Om man vill rätta den här anomalin från 1940 så är det nu ett lägligt tillfälle att göra det, säger Himanen.
Han konstaterar att reciprociteten har varit viktig i Finlands och Sovjetunionens samarbete under åren. Det skulle alltså vara konsekvent att svara på Rysslands utspel.
– Finland kunde lugnt säga att grunderna för överenskommelsen år 1940 inte längre finns och att Rysslands konsulat inte längre har någon legitim uppgift i Mariehamn.
Ovanlig rysk övervakningsrätt
Ett avtal som ger Ryssland rätt att ha ett konsulat i Mariehamn är i och för sig normal diplomati. Men det avtal som ingicks ger Ryssland rätt att övervaka att överenskommelserna om Ålands demilitarisering och icke-befästande följs.
– En allvarligare faktor är den rätt som avtalet ger Ryssland att övervaka, alltså att idka underrättelseverksamhet. Nu när Finland är med i Nato är det ett ytterst tvivelaktigt arrangemang.
Finland får i gengäld ingenting i avtalet.
Även om det bilaterala avtal som Finland slöt med Ryssland år 1940 revs upp skulle det inte påverka Ålands ställning.
Konventionen om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering undertecknades år 1921 med insatser från Nationernas förbund. I den konventionen är Sovjetunionen inte en part.
Himanen betonar skillnaden mellan överenskommelserna från 1940 och 1921. Även om man säger upp avtalet från 1940 kvarstår Ålands ställning.
Annan ex-ambassadör manar till eftertanke
En annan tidigare ambassadör i Ryssland, René Nyberg, är inte inne på samma linje som Hannu Himanen i frågan om konsulatet i Mariehamn.
– Om vi nu säger upp avtalet så är det ett politiskt drag och en demonstration. Jag tror inte att presidenten och regeringen är redo för det, säger Nyberg.
Nyberg kallar överenskommelsen år 1940 för Molotovs servitut efter den dåvarande ryska utrikesministern. Enligt Nyberg kommer avtalet en dag att sägas upp, men han tycker inte att den dagen har kommit.
Även om situationen kan verka läglig tycker Nyberg inte att det är motiverat att säga upp avtalet som ett svar på stängningen av filialerna i Murmansk och Petrozavodsk.
– Det är att trixa. Jag representerar en väldigt traditionell syn, man ska inte nödvändigtvis göra något som man inte har nytta av, säger Nyberg.
– Man kan utvärdera den realpolitiska och militärpolitiska belastning som servitutet utgör. I mina ögon är den liten.
Nyberg har läst på Twitter att många anser att det Ryssland har gjort på senare tid är som en passning till Finland.
– Det är ett politiskt beslut att antingen lyssna på Twitterfolket eller fundera om det är vettigt.
Himanen skulle inte stänga övriga representationer
Hannu Himanen påminner i sin tur om att generalkonsulatet i Sankt Petersburg är Rysslands generalkonsulat i Åbo.
– Det har vi inte orsak att göra något åt, säger Himanen.
Han tycker också att Finland har goda skäl att upprätthålla en diplomatisk och konsulär närvaro i Ryssland, trots att det är svåra tider.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Nyt on aika sulkea Venäjän Ahvenanmaan-konsulaatti, sanoo entinen suurlähettiläs av Tulikukka de Fresnes och Tuomas Rimpiläinen. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.
