Debatten om hur mycket och var våra unga ska få använda mobiltelefoner går het och har nått regeringsförhandlingarna på Ständerhuset.
Det här visar att vi verkligen behöver tala om hur vi vill ha i framtiden. De röster som hörs minst i den här diskussionen är de ungas egen röst och åsikt.
Svenska Yle träffar några högstadieelever i Hoplaxskolan i Munksnäs, Helsingfors, dagen före sommarlovet.
”Hemma säger dom att jag ska göra något vettigt”
Elli Sandberg berättar att hon är på sin telefon cirka tre timmar om dagen. Mest lyssnar hon på ljudböcker och lyssnar på musik.
– Ibland brukar föräldrarna säga att jag kunde vara mera med kompisar eller göra någonting vettigt, säger Elli Sandberg. Hon har nyligen fått tillgång till Instagram.
Hon scrollar en del i flödet och erkänner att det nog inte kan anses vara en vettig sysselsättning.
Paavo Andersin är en social och pratsam pojke som nu i våras gick ut nionde klass.
– Det varierar från sex till upp till över sju timmar, säger han.
Mest spelar han. Han anser inte att den här tiden är bort från någonting annat i hans liv, för han är mest bara hemma. Under intervjun kryper det ändå fram att han är med i scouterna och deltar i scoutläger. Han anser heller inte att telefonen påverkar hans nattsömn.
– Jag sover säker bättre än de flesta i min klass, säger han. Jag somnar när jag är sömning. Inte vakar jag med telefonen.
Ian Lax berättar att han tillbringar rätt mycket tid på sociala medier och att han kommunicerar med kompisar på olika plattformar.
– Jag är på telefonen för att jag tycker att det är roligt. Jag lyssnar också mycket på musik och tittar på serier, säger han.
De allra flesta ungdomar spenderar mycket tid på olika plattformar och vissa verkar vara helt uppslukade av sina telefoner. Det finns rapporter om brister i koncentration och andra problem som hänger samman med det här.
Det pågår forskning kring hur unga använder sina telefoner, berättar Fritjof Sahlström som är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.
– För många barn och unga idag är mobiltelefonen ett jätteviktigt sätt att skapa och upprätthålla sitt sociala liv. Och då är lösningen kanske inte att ta bort deras umgänge. Det behövs en lösning som är mer nyanserad än så, anser Sahlström.
En hel industri vill att vi konsumerar mobilinnehåll
De problem som vi ser nu är resultat av de minskade satsningar på de ungas hälsa och välmående som systematiskt pågått sedan 1990-talet, säger Sahlström. Bland annat bibliotekens verksamhet har skurits ner och man har inte satsat tillräckligt på läsning och litteratur.
Vi har också en hel industri som har ekonomiska intressen i att vi konsumerar mera mobilinnehåll.
– Vi har anledning att se oss i spegeln. Vi har tappat tron på att det är viktigt att sätta pengar på sådant som inte ger en omedelbar nytta. Orsakerna finns inte bara på skärmarna. De finns också där men inte bara där, säger han.
– Det finns en hel del undersökningar om ungdomars användning av internet och smarttelefoner i undervisning, men det gäller planerat pedagogiskt innehåll. Vi är intresserade av hur telefonen används också då användningen inte är kopplad till undervisningen.
Sahlström har varit med i forskning som tittat på hur de unga på riktigt använder sin mobiltelefon. Där finns Tiktok, Instagram och Snapchat men också Wilma, veckoplanering och sådant som vi vuxna inte alltid tänker på.
– Vi behöver möta de här ungdomarna och fundera hur vi får det att funka. De unga har ofta mycket mera genomtänkta uppfattningar än vi tror, säger Sahlström.
Paavo Andersin tycker att det är fel att att förbjuda telefoner helt och hållet i skolan, men han håller med om att de är onödiga på lektionerna.
– Just nu beror det på läraren om man samlar in dem eller inte, säger han.
Elli Sandberg håller med.
– Jag tycker inte att man behöver ha dem på lektionerna. Det kan störa ganska mycket, säger hon.
Ian Lax tror att de vuxna inte riktigt förstår vad de unga använder sina telefoner till.
– Det är en stor och svår fråga för vuxna som kanske inte riktigt har haft samma val och inte haft telefoner själva när de växte upp. Det är svårt för dem att bestämma om saker som de inte känner till, funderar han.
Överanvändning av smarttelefoner leder till koncentrationssvårigheter
Faktum är att koncentrationssvårigheterna har ökat bland barn och unga, säger läkaren Nora Grotenfelt.
– Inlärningssvårigheterna ökar och enligt viss forskning korrelerar det här med den ökade överanvändningen av smarttelefoner, säger Nora Grotenfelt som är allmänläkare och förbundsordförande för föräldraorganisationen Hem och Skola.
– Jag tänker att vi ska vara tydliga med vilken ålders barn vi syftar på. Det är stor skillnad på barn och unga. Och vi ska vara tydliga med om vi talar om användning eller överanvändning av mobilinnehåll, säger Nora Grotenfelt.
Ingen vet väl riktigt säkert var gränsen för säker användning går. Men vi behöver bedöma enligt skalor som tar i beaktande ålder och mängden användning i exempelvis timmar per dag eller vecka, anser hon.
Multitasking tär på förmågan att koncentrera sig och utveckla empati
Nora Grotenfelt säger att symptom som kommer av att man multitaskar hela tiden, att man blir avbruten i sina tankar och inte klarar av att lyssna på vad andra säger, kan leda till koncentrationssvårigheter.
– En annan direkt effekt är att unga kan uppleva ett ökat socialt tryck på grund av orealistiska jämförelser på sociala medier. Det här kan leda utseendefixering och press, säger hon.
– Om man konsumerar mobiltinnehåll mer än sju timmar per dag så kan man faktiskt se förändringar i hur hjärnan är strukturerad hos unga. Det är allvarligt, säger Grotenfelt.
Många långa timmar framför smarttelefonen påverkar också barns sociala och empatiska förmågor. De här kunskaperna föds i växelverkan med andra levande varelser inte vid surfplattan. På det här tillkommer allt stillasittande som är skadligt för hälsan.
– Vi har folksjukdomar som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar som vi kan koppla till en stillsittande barndom utan motion och rörelse, berättar hon.
Nora Grotenfelt tror ändå inte på ett totalförbud för mobiltelefoner i skolan utan en balansgång och ett starkt samarbete.
– Vi behöver hitta balans och en enligt ålder anpassad bra nivå. Vi behöver också lära barnen att använda de här verktygen som vi har på ett vettigt sätt. Och där tycker jag att man som förälder måste ta ansvar, men ingen förälder kan ensam göra det. Vi behöver samarbeta på alla nivåer.
Det behövs en nationell linje, en kommunal riktlinje och egentligen alla som på något sätt har med barn att göra borde vara involverade. Ensamma är vi är inte tillräckligt starka, avslutar Nora Grotenfelt.
Du kan läsa mera i Folkhälsans studie om Skärmtid, stress och temperament bland barn
