I genomsnitt har omkring 150 personer drunknat per år i Finland de senaste tio åren. Ett av de värsta åren gällande drunkningsolyckor var 2021, då drunknade cirka 160 personer. De tre vanligaste orsakerna till att människor drunknar är då de svalkar eller doppar sig, hamnar i vattnet från en strand eller brygga och när de använder vattenfarkoster.
Riitta Vienola, utbildare inom livräddning på Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund, FSL, säger att det inte bara finns en orsak till att människor drunknar men att mycket har att göra med vår attityd och att vi av någon orsak inte ser riskfaktorer. Sedan är en väldigt stor orsak även alkohol.
Kan hända vem som helst, när som helst
I Finland kan enbart 55 procent av 12-åringarna simma, i alla fall enligt de nordiska kriterierna som innebär att man ska kunna simma 200 meter varav 50 på rygg.
– Det finns mycket att jobba på. Man borde redan före skolan få barn vana och trygga i vattnet. Simskola är en viktig del men även föräldrarna borde allt mer ta barnen till simhallen eller ge dem möjlighet att simma utomhus på ett säkert och tryggt sätt, säger Vienola.
Att bli van med vatten och utveckla sina simkunskaper är viktigt men Vienola förklarar att det samtidigt finns en problematik i det hela. De som vet att de har bristfälliga simkunskaper, eller överlag inte tycker om vatten, tar vanligtvis inte heller några risker gällande vattensäkerhet.
– De som är bra på att simma kan ibland tappa attityden och bete sig på ett sådant sätt att man råkar ut för en drunkningsolycka.
Vienola berättar vidare att simning ändå är en väldigt viktig färdighet för finländarna, både ur ett kulturellt och ett hälsofrämjande perspektiv. Men en stor fråga är vad vi kan göra för att ändra attityden och riskbeteendet. Vienola förklarar att det gäller att kunna evaluera sig själv och riskerna i ens miljö, fundera på hur man kan förebygga men också hur man ska agera om något går fel.
– Sedan när du konsumerar alkohol går du inte mera dit, då gör du något annat på land. Men att ändra attityden går inte bara sådär, utan det måste personen själv förstå.
Småsaker kan snabbt gå fel
Ett problem är att det kan vara svårt att märka ifall någon håller på att drunkna. Vet man vilka signalerna är kan man se det, men man kanske inte hör.
– Om du får känslan att: är allting okej? Gå då alltid och fråga. Vi finländare har lite svårt för det, men våga gå och fråga om allt är okej.
För personen som håller på att drunkna går all energi åt till att försöka hålla andningsvägar ovanför ytan. Det ser lite ut som att personen skulle klättra i en trappa. Blicken går vanligtvis mot stranden och håret kan vara för ansiktet eftersom man inte har energi att ta bort det.
– En sak vi borde undervisa redan i skolan är att simma med kläder, både med och utan flytväst. På det sättet skulle vi få den där upplevelsen att om jag faller ur båten och inte har flytväst på mig, så klarar jag inte mig.
Detta är ändå något det arbetas för. FSL driver ett projekt som innebär att skolans simundervisning i framtiden kommer att utvecklas mot en mer omfattande vattenkvalificering.
Vienola förklarar vidare att det är många psykologiska aspekter man borde ta fram med barn. Visst är simkunskap viktigt, men annat som borde läras ut är chocken av att hamna i kallt vatten och hyperventilationen tar över, hur en flytväst faktiskt hjälper en, att försöka hitta en plats att gå ner i vattnet samt klättra upp tillbaka på. Men också att evaluera sig själv och riskerna, det kanske finns något man klarar av i en simhall men inte ute i havet.
