Det här är frågor som Maïmouna Jagne-Soreau funderat på både som privatperson och som forskare vid Helsingfors universitet. I podden Petter söker meningen med livet diskuterar hon vem nationalismen är till för.
Maïmouna Jagne-Soreau har själv en stark fransk identitet och den har blivit speciellt viktig för henne sedan hon flyttade till Finland.
– När jag bodde i Frankrike tyckte jag att det var löjligt att tycka att man är fransk, nu har jag faktiskt en croissant tatuerad på min arm som en hänvisning till min franskhet, säger Maïmouna Jagne-Soreau.
”Varifrån kommer du?”
Det finns många orsaker till att Maïmouna Jagne-Soreau idag har en stark fransk identitet, men en av dem är att hennes franskhet ifrågasätts. Hon får ofta frågan ”Varifrån kommer du?”.
– Jag har alltid svarat ”jag kommer från Frankrike”. Men eftersom jag har brun hy och min biologiska pappa kommer från Gambia så har folk inte godtagit mitt svar. De förväntar sig att jag svarar ett land i Afrika.
Maïmouna Jagne-Soreau får ofta följdfrågor om varifrån hon ”egentligen” kommer eller vilken etnicitet hon har. Hennes identitet ifrågasätts.
– Jag började förstå att min franska identitet är viktig för mig då folk ville ta bort den från mig.
Ishockeylejon och midsommarstången
Som forskare har Maïmouna Jagne-Soreau bland annat studerat postinvandringslitteratur i Norden. I de här berättelserna om andragenerationsinvandrare, adopterade och andra icke-vita personer nämns ofta symboler för den nationella identiteten. Det kan handla om att man dricker oboy, läser Pippi Långstrump eller bär det finska ishockeylandslagets tröjor.
Maïmouna Jagne-Soreau tänker till exempel på hur man firar midsommar i den svenska rapparen Erik Lundins musikvideo Haffla.
– Det är ett gäng bruna och svarta människor som firar traditionell svensk midsommar med midsommarstång och svensk flagga.
Musikvideon är fylld av nationalistiska symboler. Inget i den är ironiskt. Tvärtom.
– Det är jätteviktigt för dem. Det är något jag sett i flera böcker och texter.
Det är alltså just när den nationella identiteten blir ifrågasatt som den kan bli extra viktig.
Kräv service på svenska
Idag lever Maïmouna Jagne-Soreau på svenska i Finland och uppfyller också flera finlandssvenska stereotyper. Hon sjunger till exempel i kör. Trots det upplever hon inte att hon behöver någon finlandssvensk identitet. Hon tror att en nationell identitet på många sätt skapas i tonåren.
Att leva på svenska i ett tvåspråkigt land ställer ibland till problem för Maïmouna.
– Jag blir ledsen då jag hör att finlandssvenskar har gett upp med att kräva service på svenska.
I vardagen ser hon hur folk ofta byter språk och eftersom hennes finska är svagare ställer det till problem för henne när hon inte får service på svenska.
- Jag har integrerat mig här på svenska för att ni lovade att det var hållbart.
Hon förstår att man inte alltid orkar kräva svensk service, men det kan vara viktigt för andra.
I podden Petter söker meningen med livet diskuterar Maïmouna Jagne-Soreau vad nationell identitet egentligen består av och dessutom svarar hon på frågan om hon hellre blir bortglömd eller missförstådd när hon dör.
